En kanon för arbetarrörelsen

Första linjen presenterar sin kulturkanon, som för en gångs skull inkluderar arbetarrörelsen.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Under hösten har Tidöregeringen presenterat sin kulturkanon. Många har undrat varför en sån lista tagits fram, och ännu fler har frågat sig hur urvalet egentligen gått till. Har de slagit med tärning? Använt AI, eller bara spånat på en afterwork? Ett som är säkert är att arbetarrörelsen nästan helt lyser med sin frånvaro. 

Att vuxna människor skriver topplistor för att tipsa om vad de gillar, är i sig inget fel. Däremot ska såna listor inte behöva kosta 8 miljoner i skattepengar eller användas som måttstock på vem som får vara med. 

Vi på Första linjen presenterar därför här en lista på sånt vi gillar. Vi följer samma regler om att verk och händelser måste vara minst 50 år gamla. Och listan är alldeles gratis. 

Litteratur

Eyvind Johnson, Romanen om Olof (1934-37) – en roman om en pojkes uppväxt i arbetarklassen och möten med fattigdom, arbete och solidaritet.

Moa Martinson, Mor gifter sig (1936) – skildrar arbetarkvinnors vardag, slit och sociala orättvisor.

P. A. Fogelström, Mina drömmars stad (1960-68) – en berättelse om Stockholms vanliga folk och deras liv från 1860 och drygt hundra år framåt.

Sara Lidman, Gruva (1968) – en socialrealistisk skildring av gruvarbetarnas hårda vardag under jord.

Bildkonst

Albin Amelin, ”Fabriksarbetare” (1962) – litografi som visar vardagen och arbetet i fabriker.

Carl Johan de Geer, ”Skända flaggan” (1967) – grafiskt tryck med pacifistiska och antinationella budskap.

Birgit Ståhl-Nyberg, ”Bli röd, baby!” (1970) – skildrar vardagen i en tunnelbanevagn och arbetarklassens gemenskap med socialrealistisk blick.

Film 

Hampe Faustman, Främmande hamn (1948) – en antifascistisk film i sjömansmiljö.

Bo Widerberg, Joe Hill (1971) – film om den facklige organisatören och protestsångaren Joe Hill.

Hasse och Tage, Äppelkriget (1971) – film om gräsrotsaktivism mot internationell storfinans.

Musik

”Arbetets söner” (1885) – en av den svenska arbetarrörelsens första sånger.

Lise-Lotte Nilsson, ”Vi måste höja våra röster” (1971) – sången blev ett ledmotiv för den feministiska rörelsen.

Blå tåget, ”Kan sparsamhet rädda proletariatet” (1972) – en sång om ekonomiska klyftor och arbetarklassens vardag.

Nationalteatern, ”Hanna från Arlöv” (1974) – en sång om arbetsplatskamp och vilda strejker.

Lag och rätt

Åttatimmarsdagen (1919) – Arbetstidsreform som begränsade arbetsdagen till åtta timmar.

Allmän och lika rösträtt (1919) – Införande av rösträtt för alla medborgare oavsett kön eller klass.

Lagen om anställningsskydd, LAS (1974) – En skyddslag för de anställda som begränsar möjligheten till godtyckliga uppsägningar.

Offentlighet

August Palm, Hvad vilja Socialdemokraterna? (1881) – Ett tal om sociala reformer och arbetarrörelsens mål.

Hinke Bergegren, Kärlek utan barn (1910) – Agitation för preventivmedel och bättre villkor för kärlek och familj.

Ådalshändelserna (1931) – En strejkdemonstration där militären öppnade eld och fem personer dödades.

Text: Andreas Nyman och Mikael Eriksson

Andra läser

Underlätta övergången från yrkeshögskola till högskola

Sverige har ett utbildningssystem som är världskänt för att inte skapa återvändsgränder. Men det gäller inte mellan yrkeshögskolan och högskolan, menar Kristina Persdotter, utredare och aktuell med en rapport om högskoleutbildningen utgiven av Facken inom industrin.

Matkooperativet i Husby erbjuder billigare mat

Det började med en demonstration mot skenande matpriser. Många bosatta i Husby, en förort i nordvästra Stockholm, var upprörda. En av demonstranterna förklarade att pengarna inte längre räckte till den grundläggande maten.