Seko vill få bort särlagstiftningen inom sjöfarten

Posted · Add Comment

Stressen bland personalen ökar på många fartyg, inte minst i Stockholm. Men Seko har svårt att driva ett effektivt arbete för att förbättra arbetsmiljön på fartygen. En orsak är att det gäller särskilda lagar till sjöss.

Inom sjöfarten gäller i flera fall lagar som ser annorlunda ut än på övriga arbetsmarknaden. En sådan särlagstiftning är att de fackliga organisationerna inte har en tydlig rätt att utse skyddsombud på fartygen. Istället ska skyddsombuden utses av de ”ombordanställda”. Exakt vad detta begrepp innebär är dock oklart. En annan skillnad i lagstiftningen är att det inte är Arbetsmiljöverket utan Transportstyrelsen som har ansvaret för att inspektera arbetsmiljön på fartygen.
– Men erfarenheten är att Transportstyrelsen varken utfärdar sanktionsavgifter eller i någon större utsträckning väcker åtal om arbetsmiljöbrott. Konsekvenserna av särlagstiftningen blir ett svagare arbete för att förbättra arbetsmiljön, säger Oskar Lindskog, ombudsman vid Seko Sjöfolk och som särskilt arbetar med fartygstrafiken i Östersjön.

Oskar Lindskog menar att en del av särlagstiftningen inom sjöfarten är otidsenlig.
– Vi har en hög facklig organisationsgrad och det borde därav vara självklart att samma regler ska gälla på fartygen som på övriga arbetsmarknaden. Exempelvis i det fall ett oorganiserat skyddsombud blir hindrad i sin förtroenderoll får skyddsombudet svårt att driva sin talan.
Problemen med särlagstiftningen för sjöfarten är ungefärligen liktydig i hela landet. Det specifika med Stockholm är, säger Oskar Lindskog, sjöfartens karaktär.
– I Stockholm finns en hög andel kryssningstrafik, medan godstransporterna är större i andra delar av landet. Samtidigt ser vi generella problem när det gäller arbetsmiljön. En trend som vi ser är att stressen ökar. När personal går i pension ersätts de ofta inte med ny. Överlag ser vi många problem när det gäller de mjuka arbetsmiljöfrågorna, det vill säga det som tidigare ofta kallades för den psykosociala arbetsmiljön.

På svenska fartyg finns två fackliga organisationer, dels SBF för befäl, dels Seko för manskapet. Organisationsgraden är hög, en förklaring är att Seko Sjöfart jobbat aktivt med rekrytering. Inte minst är organisationsgraden hög på de fartygslinjer som opererar i Stockholm.
– På Silja och Viking organiserar Seko omkring 70 procent av de anställda inom avtalsområdet. Inom Eckerökoncernen, som bland annat har Birka, är andelen ännu högre, där är drygt 95 procent medlemmar, säger Oskar Lindskog.

Text: Mats Wingborg
Foto: Bengt Oberger/Wikipedia

Fakta. Seko Sjöfolks krav

Seko Sjöfolk kräver att riksdagen, regeringen och ansvariga myndigheter tar ett helhetsgrepp och ser till att rätten till en god arbetsmiljö gäller på alla svenska arbetsplatser inklusive inom sjöfarten. Exempelvis att särlagstiftningen i fartygssäkerhetslagens bestämmelser om val av skyddsombud tas bort och ersätts med arbetsmiljölagens bestämmelser.