Det är fullsatt i salen Sekos lokaler på Barnhusgatan när Christian Guldberg, spårtrafiksäkerhetskonsult, redovisar sin utredning. En stor grupp av personer som arbetat som tågvärdar har slutit upp.
Utgångspunkten för Guldbergs granskning är det projekt som kallas Pendeltågens Tekniska Utvecklingen (PTU), där en kärnpunkt är att tågvärdarna ersatts av kameror och övervakningsskärmar i förarhytten på tågen.
Guldberg redovisar detaljerat om de olika standard och regler som gäller för installering av säkerhetsutrustning och övervakningsskärmar. Med övertygande fakta visar han att det mesta blivit fel. Eller kanske snarare, att arbetsgivaren struntat i regelverket i samband med att PTU sattes i sjön. Guldberg vet vad han talar om, han har gått igenom 160 dokument som redovisar bland annat tekniska standarder och myndighetsregler från Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket.
– Exempelvis har skärminstallationen blivit felaktigt utformad. Det gäller både skärmarnas utformning och placering i hytten. Överhuvudtaget har man inte följt den standard som ska gälla vid enmansbemanning, järnvägssäkerhetslagen har inte följts och inte Arbetsmiljöverkets regler.
Guldberg konstaterar att det även finns omfattande internationell forskning om ensamarbete på tåg, däribland två nya brittiska rapporter.
– Men MTR har inte varit pålästa, inga tecken tyder på att de tagit del av forskning och relevanta standards. Detta trots att det är arbetsgivaren som har ett strikt ansvar för arbetsmiljö och säkerhet på den verksamhet man utför. Vad man gjort är att kasta ut tågvärdarna och slängt in ett kamerasystem, men utan att analysera hur arbetet påverkar arbetsmiljön och säkerheten jämfört med att en person gör avväganden med sina sinnen om vad som händer vid ett resandeutbyte så att inget avvikande händer med uppsikt på hela plattformen.
Guldberg konstaterar också att införandet av PTU, det vill säga kamerasystemet, har blivit väldigt dyrt.
– Det kommer att ta mycket lång tid innan man sparar in de pengar som man sparat in genom att ta bort tågvärdarna.
En av dem som deltar i mötet är Pendelklubbens ordförande Rainer Andersson. Han berättar att klubben fått ekonomiskt stöd från andra klubbar för att finansiera Guldbergs utredning.
– Idén att ersätta tågvärdar med kameror sprider sig som en cancersvulst. Den dragkamp som bedrivits här i Stockholm är viktig för många andra. Vi har kunnat visa att avvecklingen av tågvärdar försämrar säkerheten och att arbetsgivaren bryter mot en rad regler. Det är argument som kommer att komma till användning vid andra konflikter.
Även huvudskyddsombudet Hans Johansson deltar vid mötet. Han intar en central position eftersom det är skyddsorganisationerna som beställt rapporten av Guldberg. Han konstaterar att det finns anledning att vara bekymrad.
– Arbetsgivaren har inte följt regelverket och det kommer att få negativa konsekvenser. Många problem är konkreta. Det handlar om isbildning på kamerorna eller lågtstående sol som gör att föraren inte får den information från skärmbilden som skulle krävas för att ta beslut om en säker resandedörrstängning.
Noterbart är också att pendeltågen i Stockholm kan lasta väldigt många resenärer. I ett långt tåg finns drygt 730 säten, till detta lastar vi minst lika många stående.
– Det är inte antalet resenärer som är begränsande, det är säten och golvyta.
På en punkt har också en stor förskjutning skett sedan Guldberg satte i gång med utredningen. Den tidigare arbetsgivaren MTR har slängt in handduken och SJ har tagit över driften av pendeltågen.
– Förhoppningsvis kommer det att få positiva effekter, men kritiken när det gäller PTU och avvecklingen av tågvärdarna kvarstår fullt ut, säger Hans Johansson.
Text & foto: Mats Wingborg
