Vad är tanken med rapporten?
– Vi vill beskriva ytterhögern, vilka idéer och drivkrafter som de har. Ett annat syfte är att förklara varför ytterhögern ser arbetarrörelsen som sin huvudfiende. Ytterhögern vill slå sönder arbetarrörelsen för att i nästa skede själva fylla tomrummet. Samtidigt intar ytterhögern en hållning som inte hänger ihop. Å ena sidan driver de kampanjer mot arbetarrörelsen, till exempel genom att ta fram material och göra filmer med budskapet att socialdemokratin varit ansvariga för rasbiologi, tvångssteriliseringar och antisemitism. Å andra sidan vill de just ta över ”den gamla arbetarrörelsen”. Det sker ofta genom att hylla tidigare ledare inom arbetarrörelsen. Exempelvis hävdar de att den tidigare socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson skulle ha varit SD-are om han hade levt idag.
Varför behövs en rapport av det här slaget?
– Svenska SD och högerradikala partier i Europa är ett hot mot arbetarrörelsen i flera bemärkelser. Inte minst har dessa partier fått ett växande stöd från delar av arbetarklassen. I LO-yrken är SD idag det näst största partiet efter Socialdemokraterna. Detta riskerar att underminera arbetarrörelsens politiska vision och det som vi brukar beskriva som ”den nordiska modellen”. Samtidigt är det viktigt att understryka att arbetarrörelsens partier fortfarande har ett starkt stöd bland arbetare. Allra starkast är det stödet bland kvinnor och minoritetssvenskar.
I rapporten använder ni uttrycket ”ytterhögern”. Varför valde ni att använda just det begreppet? I debatten finns flera andra vanliga etiketter för samma fenomen, som högerradikalism, högerpopulism och nationalism.
– Vi uppfattar ”ytterhögern” som ett paraplybegrepp som både inkluderar högerradikala och högerextrema rörelser. Begreppet är också hämtat från engelskans ”far right”. Både högerradikala och högerextrema driver kampanjer som bygger på hot och hat, rasism och konspirationsteorier. Det finns inte heller någon glasklar skiljelinje mellan de två riktningarna, men högerextrema är mer benägna att använda våld. Sedan finns också starka nationalistiska drag hos många dessa rörelser, liksom populistiska. Med det senare menar vi bland annat drag av antietablissemang och föreställningen om att de själva är de sanna företrädarna för folket.
I rapporten finns också ett antal rekommendationer för arbetarrörelsen. Kan du berätta lite mer om dem?
– Avgörande är att arbetarrörelsens organisationer kan formulera sin egen berättelse och ingjuta hopp genom egna visioner och politiska förslag. Det gäller också att kunna bemöta ytterhögerns argument. Det gäller helt enkelt att lära känna sin motståndare. Vi menar också att arbetarrörelsen behöver stärka sitt internationella nätverk för att dra nytta av hur arbetarrörelsens partier och fackliga organisationer arbetar med dessa frågor i andra länder. Det är stärkande att uppleva att man inte står ensam inför de högerextremas utmaningar.
