Hårda paket för isolering och gemenskap

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Decembertid. Den här gången är tiden märkligare än vanligt, för de flesta. En del har massor att göra och sliter hårt, som vårdpersonal på lasarett och boenden. Andra är permitterade eller har helt förlorat jobbet, som på många hotell och restauranger. Inom Sekos branscher ser det också olika ut. Tågen rullar, kriminalvården kräver fortfarande personal, vägarbeten pågår. Dystrare för museerna och sjöfarten. Mest av allt har man kanske att göra inom postverksamheten. Förhoppningsvis blir det tid för lite återhämtning i anslutning till de röda dagarna, även för en brevbärare.

Här följer tips på böcker och spel, antingen för eget bruk eller till någon annan, på egen hand eller tillsammans med andra.

… och naturligtvis går alla böckerna också att låna på biblioteket.

Böcker

Brudar i svart

Sirpa Kähkönen, Lind & Co. Roman
Finland, 1930-tal. Anna har vuxit upp på den fattiga landsbygden, tämligen okunnig om det politiska läget i omvärlden. Sedan modern dött flyttar hon till staden Kuopio för att arbeta. I Kuopio träffar hon sjömannen Lassi, som har politiska åsikter Anna helst inte vill låtsas om. Det går som det lätt går där preventivmedel lyser med sin frånvaro, och brått att ordna bröllop. Men trots att kärlek och omtanke finns, bjuder tillvaron på hinder av både litet och fruktansvärt stort format. Lassi gömmer förbjudna papper om demonstrationer i deras hem, och på Annas 21-årsdag kommer polisen.

Det här är en roman om livet som måste pågå och tas itu med trots allt jävligt som kommer i vägen. Om människor som hjälper varandra, om motstånd. Om vänskap. Om en del av Finlands historia, upplevd genom tanken och kroppen hos en arbetarkvinna.

Brudar i svart kom på svenska 2019, och uppföljaren Järnnätter tidigare i år. På finska utgörs serien av hela sju böcker. Lyckliga du som är finskspråkig! Vi andra får längta tills hela serien finns på svenska – för Kähkönens språk och människoskildringar vill man ha mer av.

De afghanska sönerna

Elin Persson, Bonnier Carlsen. Roman
Spelplatsen för De afghanska sönerna är ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Rebecka är ny på jobbet och varje dag ska hon följa tydliga instruktioner för hur ungdomarna ska behandlas och arbetsuppgifterna skötas. Rebecka är bra på att följa instruktioner. Hon värmer mat, slänger sopor, felanmäler sådant som gått sönder. Hon väntar på besked från Migrationsverket, hon ordnar födelsedagskalas, hon pratar med socialsekreterare. Men hur länge kan man hålla känslorna utanför, och följa kyliga instruktioner, när det är m ä n n i s k o r man träffar varje dag, inte döda ting? Ahmed, Hamid och Zaher, tre helt olika pojkar men sammanlänkade via krig, flykt, en oviss framtid och platsen de förvaras på. Rebecka och hennes arbetsplats som nu är deras närmaste anhörig.

Den här romanen ger en inblick i en värld som många av oss aldrig varit i, inte ens på besök. För andra kan den betyda igenkänning och synliggörande, vilket dedikationen i boken visar: ”Till pojkarna. Tack för dagarna, de ljusa och de mörka.” Nu är den med rätta nominerad till årets ungdomsbok av Adlibris.

Hur mår fröken Furukura

Sayaka Murata, Lind & Co. Roman
I omvärldens ögon har Keiko Furukura alltid varit annorlunda. Nu är hon 36 år och har jobbat i en liten närbutik i 18 av dem. Hon har aldrig haft någon kärleksrelation, hon bor i en pytteliten lägenhet. Hennes familj vill att hon ska skaffa sig ”ett riktigt jobb”, hennes vänner vill att hon ska gifta sig. Keiko vill något annat. För henne är det viktigare att varorna i närbutiken står på rätt hylla, att det är rent på golvet och att rätt repliker sägs i kassan. Närbutiken är som en del av hennes själ. Eller – är det hon som är en del av närbutikens själ?

Vad är att leva ett normalt liv? Varför blir folk så glada när någon som varit annorlunda faller in i fållan och blir ”som alla andra”? Och varför vill så många lägga sig i?

Det här är en liten, lättläst och rolig bok om en person som stundtals försöker anstränga sig att förstå omvärlden och göra den till lags, men mestadels struntar blankt i det. Och, trots att lönearbete ibland (ofta) kan kännas som ett nödvändigt ont, kan nog många av oss få en liten igenkänning över nördighet i jobbet. Den där känslan, när allt fungerar som det ska, av att vara en del i en välsmord maskin.

Så höjer sig landet

Svante Bäckström, Atlas. Roman
Drängen Anders Andersson blir hemmansägare någonstans i Västerbotten, kring sekelskiftet 1700-1800. Han är dåligt lämpad för mark som ska plöjas och djur som ska köpas och tas om hand. Han är dåligt lämpad för mycket, i en tid där arbete behövs nästan dygnet runt för att maten ska komma på bordet och svagåren med sitt barkbröd bekämpas. Desto bättre är han på att skjuta upp saker till morgondagen. Rovlandet ligger oplöjt ännu en dag, och hustrun Magdalenas blickar blir ett ok över Anders axlar, mestadels ditlagt av honom själv. Men det är ju så lockande att ströva i skogen, att förundras över det storslagna hos djurliv, växter, norrsken och solnedgångar! En drömmare är han, skulle man kunna säga. En bakåtsträvare, enligt andra. För när folk i byn säljer skogen sin till bruket och sågen, låter Anders träden stå kvar.

1800-talet känns plötsligt inte långt borta – där fanns människor med svagheter, grupptryck, tragedier och trauman, familjebestyr och grubblerier, precis som nu – även om bekymren i Sverige idag inte stavas oäkta barn, krig mot ryssen och dödsstraff.

Några bonustips vi själva inte hunnit läsa men är nyfikna på:

Paradiset ligger under mammas fötter

Gina Dirawi, Norstedts. Roman
Om två tonåringar, Mona och Mila, som varit bästisar sedan barndomen. Om frigörelse, vänskap och världens orättvisor. Sundsvall, skönhetssalong och palestinskt flyktingläger i Beirut. Kritikerrosad för sin frispråkighet: ”Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en?”

Dalenglitter

Wanda Bendjelloul, Weyler. Roman
En ung kvinnas uppväxt i Enskededalen. I Gamla Enskede intill ligger de tjusiga tjugotalsvillorna. I Dalen hyreshusen. Huvudpersonen jobbar på en hamburgerrestaurang, får brännmärken av fritösen och sparar pengar för att kunna ta körkort. Om arbete och klass och vad ursprung gör med en.

Arbetarlitteraturens återkomst

Rasmus Landström, Verbal. Fackbok.
Ända sedan början av 1900-talet har den svenska arbetarlitteraturen gjort sig ett namn över världen. Skildringar har gjorts från fabriker, statarlängor och byggen. De senaste åren är det fler kvinnor som berättar, och arbetarlitteraturen kommer allt oftare från vården, storkök och butiker. En bok om arbetarlitteraturens förvandling.

Herrarna satte oss hit

Elin Anna Labba, Norstedts. Fackbok
Tvångsförflyttningen av renskötande samer påbörjades 1919, och är ett mörkt kapitel i Sveriges (och Norges) historia. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev, tidningsartiklar, dikter och jojktexter. Tillsammans utgör hennes arbete rösterna från de som då tvingades bort. Boken belönades nyligen med Augustpriset.

Brädspel

Ticket to ride

Ålder 8+, 2-5 spelare, Days of wonder
En modern klassiker, åtminstone i kretsar av brädspelsspelande järnvägare… Ni ska helt enkelt bygga järnväg. Med hjälp av att dra kort samlar du på dig lok och vagnar som sedan placeras ut som järnvägslinjer på en karta. Vill du satsa på de långa sträckorna som ger många poäng, som Palermo-Moskva, eller klämma in flera korta som Paris-Wien? Vad händer när konkurrens uppstår till de större städerna, eller någon knycker linjen mitt framför näsan på dig? Spelet finns med olika varianter på kartor, som Europa, är lätt att förstå, och passar för hela familjen. Ticket to ride har varit med ett tag, är fortfarande populärt, och fick International Gamers Award 2005.

Power grid

Ålder 12+, 2-6 spelare, Rio Grande Games
För att bygga järnväg och sedan få tågen att gå behövs förstås el. Och varför då inte fortsätta spelkvällen med ett spel om elproduktion! Det kan tyckas vara ett torftigt tema för ett spel, men nej nej. Det finns ju så mycket att fundera på – kol eller olja? Brännbart avfall? Kärnkraft? Eller är vindkraft ändå det bästa? Elnätet dras upp över en karta, men nu gäller det istället för järnvägsbygge att förse flest städer med ström. Det är dyrt att dra ledningarna långa sträckor, och det gäller att ha pengar kvar så att man har råd att köpa nya (och bättre) kraftverk innan någon annan slår till.

Terraforming Mars

Ålder 12+, 1-5 spelare, Fryxgames
Gick det åt skogen med elförsörjningen, järnvägarna och jordklotet? Bäst då att dra vidare ut i universum. Dags att se till att göra Mars beboelig! Med hjälp av olika vetenskapliga metoder för att höja syrehalten, öka temperaturen och se till att det finns vatten, tar man sig sakta men säkert (via spelkort och att samla resurser som järn, titan, el och grönska) mot målet. För den ovane kan reglerna ta ett tag att sätta sig in i, och första spelomgångarna kan bli långa, men sedan har ni (eller du, Terraforming Mars går att köra på egen hand!) många roliga timmar framför er. Spelet är svenskt och har slagit stort internationellt. Det belönades med Guldtärningen 2020 för Årets Vuxenspel, och finns både på svenska och engelska.

Bonustips Bio

Rocks

Drama. Regi: Sarah Gavron
Zita, Folkets Bio i Stockholm är en liten medlemsdriven biograf. Just nu är den helt stängd till följd av covid-19. Men, att bion tillfälligt är stängd hindrar inte att man skaffar presentkort på biobiljetter (de räcker i fem år), i väntan på uppskjutna premiärer. Som den brittiska filmen Rocks. Det är London och nutid. En dag efter skolan upptäcker 15-åriga Rocks att hon och hennes lillebror blivit övergivna av den psykiskt instabila mamman. En kamp för att överleva och undvika myndigheter till varje pris börjar. Som tur är har Rocks sitt tjejgäng. ”En passionerad, rå och rolig film om systerskap av Sarah Gavron som gjorde Suffragette”, skriver Zita. Något sådant vill man förstås se!
Boka dina biljetter på Zitas hemsida.

Text: Linnea Garli, lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm

Andra läser

Vård

”Så försöker vi bryta rekryteringen till kriminella gäng”

– För att vända utvecklingen med gängkriminaliteten behövs mer resurser till skolan och fler jobb åt unga. Idag är alltför många vägar stängda eller saknas helt, säger Camila Salazar Atías, senior specialist på destruktiva subkulturer anställd av Fryshuset i Stockholm.