Ett politiskt mål för Alexander Ojanne är att minska den sociala segregationen. Det handlar både om att skapa drägliga villkor för alla som bor i Stockholm och om att förebygga kriminalitet och gängvåld.
– Bland det första jag gjorde som nytillträtt borgarråd var att möta den tidigare polischefen Mats Löfving. Polisen ska göra sitt arbete i samband med brott, men jag förklarade att det nya styret ville höja ambitionen i det förebyggande arbetet, vilket han tyckte var bra.
En konkret åtgärd blev att skjuta till mer resurser till socialtjänsten, en verksamhet som hade gått på knäna under det tidigare borgerliga styret.
– Samtidigt upphandlade det förra styret ordningsvakter för 100 miljoner kronor vilket var helt orimligt i proportion till satsningarna på socialtjänsten.
Satsningarna på socialtjänsten har bland annat lett till att det nu finns fältassistenter i alla stadsdelar som ska kunna fånga upp ungdomar innan de hamnar i gängkriminalitet.
– I Skarpnäck finns tidigare ingen, nu finns det två. I Skärholmen har fältassistenterna blivit fler. På Järvafältet är det numera ett tiotal. Och när jag pratar om fältassistenter menar jag utbildade och professionella socionomer.
Alexander Ojanne understryker att det är viktigt att sätta in åtgärder tidigt. Om man lyckas nå de riktigt unga och sätta in tidiga åtgärder finns möjlighet att bryta negativa sociala spiraler som kan sluta med brottslighet.
– Därför har vi bland annat förstärkt det så kallade hembesöksprogrammet. Det innebär att socialtjänsten gör sex hembesök hos föräldrar i ytterstadsområdena som fått sitt första barn. I dessa områden är förtroendet för socialtjänsten lågt, bland annat på grund av desinformationskampanjer. Men genom att skapa personliga kontakter mellan föräldrarna och socialtjänsten blir det lättare att senare ta kontakt om det dyker upp problem.
En annan satsning är att se till att det verkligen sker orosanmälningar när barn far illa. Alexander Ojanne säger att polisen och skolan sköter det ganska bra, men att förskolan varit sämre.
– Men nu arbetar vi intensivt med att få förskolan att bli bättre. Om vi tidigt får anmälningar och rapporter om att barn inte mår bra kan vi ofta förhindra att de hamnar snett. Därför får det inte vara för komplicerat att göra en orosanmälan. Vi har sett till att det går att göra dem digitalt och anonymt.
Även när det gäller äldre barn sker stora satsningar. Stockholm hör till de kommuner i landet som ger allra mest extra ekonomiskt stöd till skolor i socioekonomiskt svaga områden.
– Sedan ska jag villigt erkänna att jag inte tycker att skolpengen fungerar bra. Det hade varit bättre ge anslag till skolorna. Kommunerna tar ansvar för att alla barn får en grundskoleplats. De ansvaret slipper de fristående privata skolorna. Det innebär bland annat att kommuner måste se till att det finns skollokaler för att ta emot elever. De privata fristående skolorna har inte samma ansvar. De kan tacka nej till elever. Därför är det orimligt att privata skolor ska ha en lika stor skolpeng som kommunala.
En fråga som engagerade Alexander Ojanne som fackligt aktiv var offentliga upphandlingar. Då handlade det mycket om upphandlingar inom spårtrafiken. Nu är han involverad i upphandlingar av sociala tjänster, som till exempel missbruksvård, LSS-boenden, HVB-hem, kvinnojourer, byggtjänster med mera.
Läs mer:
Livlig debatt om organisationsutredningen på Seko Stockholms årsmöte
Alexander Ojanne har flera principer för hur upphandlingarna ska gå till. I den frågan är han starkt präglad av sitt fackliga engagemang. Han undersöker särskilt möjligheten för staden att bedriva verksamheten i egen regi.
– Det har redan gett effekt. Det tidigare borgerliga styret upphandlade samtliga HVB-hem av privata entreprenörer. Nu har staden startat ett eget och snart blir det ett till.
Alexander Ojanne nämner också att det sedan 1 januari förra året är möjligt att enbart rikta upphandlingarna till icke-vinstdrivande aktörer. Det har också Stockholms stad gjort när det gäller kvinnojourer som erbjuder skyddat boende för kvinnor.
– Där finns ideella aktörer som bedriver ett utmärkt arbete. Då är det självklart att vända sig till dem. Sedan är det inte lika enkelt inom andra områden. Ibland är det nödvändigt att upphandla verksamhet av privata aktörer.
När det sker upphandlingar av privata aktörer ska staden också alltid ställa vissa grundläggande krav, betonar Alexander Ojanne. Hit hör att personalen får fortsätta och att villkoren i kollektivavtalen inom branschen ska vara uppfyllda.
– Det räcker inte med att slå fast att det ska råda kollektivavtalsliknande villkor. I stället har vi preciserat villkoren i upphandlingarna utifrån vad som står i kollektivavtalen om lön och övertid med mera.
Fakta. Upphandlingar
LSS-boende: En bostad som erbjuder särskild service. Sådana bostäder är anpassade för personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Bostäder med särskild service hanteras av socialtjänsten i Sveriges kommuner. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet samt att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.
HVB-hem: HVB-hem, som det kallas för i dagligt tal, eller hem för vård eller boende som det egentligen heter, är en form av social dygnsvård och är en institution i Sverige som på kommunens uppdrag inrättas för barn, ungdomar, vuxna eller barnfamiljer och som där bedriver behandling, omvårdnad, stöd eller fostran.
Orosanmälan: Den som jobbar inom bland annat förskolan eller skolan är skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Privatpersoner kan göra en orosanmälan men har ingen skyldighet att anmäla.
Text: Mats Wingborg
