”Även på Roslagsbanan finns planer på att avveckla tågvärdarna”

Ännu är det dubbelbemanning på alla tåg på Roslagsbanan. Men i det nya avtal som slutits mellan SL och företaget Transdev som ansvarar för driften står att tågvärdarna ska tas bort när de nuvarande tågen ersätts med X15p. – Vi har inte gett upp. Kan vi visa att säkerheten hotas kanske tågvärdarna kan få vara kvar, säger Helena Wallin, ordförande i Seko Klubb Roslagsbanan.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

De kommande tågen X15p är utrustade med kameror och en skärm som förare kan titta på och se vad som händer i vagnarna. Det är den nya tekniken som gjort att SL i avtalet med Transdev inte ställer krav på framtida dubbelbemanning. Dock är det oklart när tågen X15p kommer att vara på plats. Fortfarande provkörs de och dokumentationen är inte klar.

Helena Wallin

– Hittills har också bara 22 tåg beställts, men redan idag används 29 tåg när trafiken är som tätast, som i morgonrusningen. I dag är det dessutom svårt att få trafiken att gå ihop. Det skulle behövas åtminstone 33 tåg. Det här betyder att det kommer att ta tid innan X15p kan ersätta alla X10p-tåg. Övergången kommer att ske successivt.

Trafiken har ökat på Roslagsbanan efter en utbyggnad där enkelspårsträckorna har ersatts av dubbelspårsträckor. Det har höjt kapaciteten rejält. Tidigare var tågen tvungna att stå vänta vid stationer när det var ett mötande tåg på väg in. En annan del av upprustningen har varit bygget av den nya stationen i Arninge.

Så länge X10P-tågen finns kvar kommer det också att finnas kvar tågvärdar på Roslagsbanan, någon snabb och drastisk förändring kommer inte att ske. Men Helena Wallin vill helst se att tågvärdarna blir kvar också på sikt och även efter att X15p-tågen införts. Hon medger att manöverutrymmet är litet, men slår fast att klubben inte har gett upp.

– Om vi kan påvisa att säkerheten och tryggheten hotas utan tågvärdar finns en möjlighet för SL att sluta ett tilläggsavtal med Transdev, men ett sådant avtal kostar förstås pengar och det är där skon klämmer.

Helena Wallin drar slutsatsen att klubben på Roslagsbanan behöver draghjälp för att kunna stoppa den planerade avvecklingen av tågvärdar.

– Framför allt är det avgörande vad som sker på pendeln. Om tågvärdarna blir kvar på pendeln tror jag vi har en chans att förhindra avvecklingen även på Roslagsbanan. Pendelklubbens kampanjer har därför stor betydelse även för oss.

Text: Mats Wingborg
Foto: Ingolf/CC

Fakta. Roslagsbanan

Transdev är ett multinationellt transportbolag med huvudkontor i Paris. En del av det nuvarande företaget hette tidigare Veolia, som tidigare ansvarar fören stor del av kollektivtrafiken i Stockholm. Största ägare av Transdev är franska staten, en annan betydande ägare är den tyska koncernen Rethmann-Gruppe.

Tåget X15p har tre vagnar och drygt 150 sittplatser. Planen är att de första tågen ska sättas i trafik någon gång under 2023 – 2024. Underhållet kommer att ske vid en ny depå i Molnby i Vallentuna. Tåget tillverkas av Stadler, ett företag med säte i Schweiz, men med fabriker i många länder. Största ägare av Stadler är PCS Holding AB, ett schweiziskt holdningbolag.

Den 12 december öppnade den nybyggda stationen Arninge på Roslagsbanans Österskärslinje. Stationen blev den 39:e på Roslagsbanan och en viktig knutpunkt för norrortskommunerna Täby, Österåker, Vallentuna, Vaxholm och Danderyd.

Roslagsbanan började byggas 1885 för att forsla malm och timmer till Stockholm och till närliggande hamnar. Banan är smalspårig, ett arv efter initiativtagarnas ambition att spara pengar.

Läs mer:
Haveriet med tågvärdarna hade kunnat undvikas
Utredningen och politiska majoriteten: “Tågvärdarna ska bort”
När Camilla tog till orda blev det dödstyst i salen

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.