Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Under andra världskriget anfölls Finland av Sovjetunionen. Situationen i landet blev mycket svår med bland annat brist på mat och ordentlig sjukvård.

Sverige hjälpte till på sitt sätt, utan att vilja äventyra sin neutralitet. En enorm apparat drogs i gång där både stat, frivilligorganisationer och privatpersoner hade sin roll. 1939–1944 evakuerades omkring 70 000 barn från sina familjer i Finland, till Sverige, för att skyddas från kriget. Många av barnen reste mellan länderna flera gånger, slets mellan sina gamla och nya liv. 15 000 av barnen blev kvar i Sverige.

Det har berättats mycket om de finska krigsbarnen och deras levnadsöden. Om barn som placeras på tåg med en lapp runt halsen, om svenska fostermödrar som inte alls vill ha ett finskt barn. Om fostermödrar som kommer att älska sina nya barn och inte vill släppa dem ifrån sig när de ska resa tillbaka till Finland igen. Om förfärliga avsked och om väntan på att ens föräldrar ska komma och hämta. Om tacksamhet över att klara sig och få ett bättre liv. Men många av barnen har aldrig velat berätta om sina erfarenheter. Så djupa är såren, känslan av övergivenhet och rotlöshet. Och skammen över att vara en finnunge i Sverige och en svenskunge i Finland, att aldrig riktigt höra hemma.

Med tusentals dödade barn i nutidens Gaza och pågående krig som påverkar barns liv i både Ukraina och Jemen blir närheten till dåtidens finska krigsbarn ibland skrämmande. Efter alla år som passerat har de mycket att berätta för oss om hur krig och dess följder påverkar både barnen och alla runt omkring under mycket lång tid.

Ett hav emellan

Susanna Alakoski & Ingrid Sjökvist (red), Ordfront förlag. Antologi.

I ett 50-tal berättelser talar både krigsbarn och deras ättlingar, en del av dem för första gången, om uppväxter som präglat inte bara barnet självt utan hela familjer. Susanna Alakoski, dotter till ett finskt krigsbarn, har skrivit förord.

De finska krigsbarnen

Ann Nehlin, Natur & Kultur. Fackbok.

Ann Nehlin är historiker med särskild inriktning på hur barn tas om hand under krig. Hon har fått tillgång till brev mellan finska mödrar och svenska fostermödrar, och kan därmed ge läsaren en unik inblick i de hundra-tusentals liv som förändrades.

Jag lärde mig gilla läget

Veikko Keteli, Åke Johansson, Ord & visor förlag. Memoarer.

Veikko Keteli var ett finskt krigsbarn. Åke Johansson är pensionerad järnvägare. Tillsammans har de tecknat ned Veikkos minnen från evakueringen och genom livet. Hans möte med Sverige, inte minst med den svenska arbetarrörelsen där han kom att bli både fackligt och politiskt aktiv.

Transit: Pappa, ett krigsbarn 

Anna Takanen, Sveriges Radio. Ljuddrama.

När Timo skickas till Sverige under finska fortsättningskriget förändras allt. Han får en ny familj och blir osäker på vem som egentligen älskar honom. Anna Takanen har gjort radiodrama av sin pappas upplevelser som finskt krigsbarn.

PS. Det finns fler avsnitt i Sveriges Radios serie Transit. De olika delarna är fristående men vävs ihop av temat emigration, migration och flykt, med levnadsöden från bland annat Nigeria, Bosnien och Iran.

Text: Linnea Garli
Bild: Aftonbladet/Stockholmskällan, 1942.

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.