Bosse på Nationalmuseum: Det är jag som är klubben

Posted · Add Comment

I över tre år pågick renoveringen och om-byggnationen av Nationalmuseum. Hösten 2018 öppnades portarna till det iordninggjorda museet. Publiken strömmar dit och nästan varje dag ringlar sig en kö utanför ingången vid öppning. Förnyelsen och upprustningen av museet har blivit en succé. Men besökarna får inte se allt, framför allt ser den inte allt arbete som personalen gör bakom kulisserna. Totalt har museet drygt 150 anställda. En av dem är Bo Gustafsson, vaktmästare och sedan länge medlem i Seko. Han är den enda i personalen som tillhör ett LO-förbund. Alla vet vem han är, för alla är beroende av hans tjänster. Men alla kanske inte vet vad han heter i efternamn, för det mesta kallas han för ”Bosse”.

Under en stor del av arbetstiden kör Bo Gustafsson museets elbil mellan museet på Blasieholmen och museets övriga lokaler där personalen befinner sig. Ofta fraktar han böcker och olika former av utrustning.

– Jag transporterar allt utom konsten, säger han.

Bo Gustafsson känner alla som jobbar på museet, han hanterar också post till alla. Samtidigt jobbar han ofta ensam. Inte minst när han kör elbilen. Men han har inte något emot att emellanåt arbeta på egen hand. Han konstaterar att människor är olika och att han uppskattar blandningen av att ibland jobba ensam men samtidigt ha kontakt med väldigt många. Bosse uppskattar också att han till stor del styr sitt arbete själv. Även arbetstiden är flexibel, han bestämmer själv när han ska börja arbeta på morgonen.

– Någon gång mellan 7:00 och 10:00.

Arbetet innebär Bo Gustafsson är i ständig rörelsen. Mellan museibyggnaden på Blasieholmen och de två byggnaderna på Skeppsholmen kör han museets elbil.

Bosse byter glödlampor, ser till utrustning fungerar och har koll på alla utrymmen. En annan av hans uppgifter är att köpa in kontorsmaterial och städmaterial. De anställda på museet kan sedan rekvirera olika sorters materiel från honom. I Amiralitetshuset på Skeppsholmen har han sitt eget förråd med kontorsmateriel. Där står pärmar, mappar, pennor, klister etc i exemplarisk ordning.

– Men jag kan inte välja vad jag ska köpa utan jag är tvungen att handla från de företag som staten har godkänt.

Arbetet innebär en ständig rörelse i elbilen. Mellan museibyggnaden på Blasieholmen och de två byggnaderna på Skeppsholmen, på Holmamiralens väg respektive på Amiralitetsbacken. Det är skiftande miljöer, men också flera väldigt vackra. Den stora museibyggnaden på Blasieholmen är välkänd för de flesta, men betydligt färre har varit inne i de två byggnaderna på Skeppsholmen där Nationalmuseum har administration, bildarkiv och ett konstbibliotek som är öppet för allmänheten.

Bo Gustafssons skrivbord och fasta arbetsplats finns i byggnaden på Holmamiralens väg. För ögonblicket går han igenom nya beställningar på dataskärmen. Det är högt i tak och mäktiga fönster med djupa nischer. Vintersolen flödar in. Mot väggen står ett låsbart arkivskåp. Nyckeln sitter i låset. Golven är välstädade. Det doftar svagt av såpa.

Bo Gustafsson har unika kunskaper om Nationalmuseums alla föremål, men det är bara en bråkdel som visas för publiken.

I samma byggnad finns också bildarkivet, dit han ofta fraktar paket och konstbiblioteket, med konsttidskrifter och konstböcker. På tidskriftshyllorna ligger konsttidskrifter från hela världen, men också tidskrifter om hemslöjd och design.

Byggnaden är också känd för sin förhistoria. Under 1600-talet låg ett timmerhus på samma plats. I det uppläts en bostad åt holmskepparen, det vill säga den högsta sjömilitären. I huset drevs även en krog som kallades Tuppen och som omnämns i Carl Michael Bellmans epistel nr 67 (Till mutter på Tuppen).

Amiralitetshuset, där Bo Gustafsson har sitt kontorsförråd, är en ännu mer imponerande byggnad. Den som vandrar i backen upp mot Moderna museet ser det stora rödbruna huset med tinnar och torn på höger sida. Huset byggdes i mitten av 1600-talet för att hysa överstyrelsen för sjöförsvaret (amiralitetskollegium). Det skulle också vara vackert utsmyckat så att drottning Kristina fick en fin utsikt från slottet på andra sidan viken.

– Det är fantastiska miljöer att jobba i. Det är också en väldigt god sammanhållning bland personalen. Jag har hela tiden trivts väldigt bra med jobbet. Men det betyder inte att allt är glamoröst. Som i alla andra arbeten är det också mycket vardag och återkommande rutiner. Ibland är jobbet också fysiskt tungt. Särskilt när många kartonger med böcker ska fraktas. Men är det för tungt kan jag alltid be om hjälp.

Bo Gustafsson har varit i medlem i Seko länge. Han började jobba på museet 1989, men innan dess jobbade han på posten och var även då medlem i Seko.

– Jag tror jag blev medlem runt 1982–1983, men jag har inte haft tid att vara aktiv, jag har för mycket annat att göra på fritiden. Fast jag brukar läsa tidningen och material jag får från förbundet.

Bosse är idag ensam Seko-medlem på museet. Tidigare har den funnits städpersonal som varit medlem i Seko, men inte nu längre.

– Det blir inte mycket till lokal verksamhet. Det är jag som är klubben.

Som en av veteranerna på museet har Bo Gustafsson en otrolig kunskap om museets tavlor och konstföremål.

I museets samlingar finns många typer av föremål, som möbler, kläder, porslin, skulpturer och miniatyrer. Totalt äger Nationalmuseet omkring 700 000 föremål, det är bara en bråkdel som visas för allmänheten.

Men Bo Gustafsson är mycket förtegen om vilken konst på museet han uppskattar mest. Han tycker om miljön, men även konst har med tiden blivit en del av vardagen, sällan stannar han upp och tittar på konsten med nya ögon.

Någon gång händer det emellertid att han visar konsten för vänner. Och vad tycker han då det är roligast att visa? Han drar ut på svaret, men säger till sist ”kanske 1800-talskonsten” och förstås ”Rembrandt”.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Fakta. Nationalmuseum

Nationalmuseum grundades 1792, vilket betyder att det är ett av de äldsta museerna i Europa. Nationalmuseum är en myndighet som leds av en överintendent som utses av regeringen. Nuvarande överintendent heter Susanna Pettersson.

Nationalmuseum är organiserat i sex avdelningar, stabsavdelningen, avdelningen för samling och forskning, avdelningen för bevarande och foto, avdelningen för utställningar, avdelningen för arkiv och bibliotek samt publika avdelningen. Nationalmuseets samlingar visas på 14 olika visningsplatser.

Utöver museet på Blasieholmen handlar det bland annat om Läckö slott, Gripsholms slott, Nationalmuseum Jamtli i Östersund och Gustavsbergs Porslinsmuseum. För den som vill se konsten men inte hinner besöka museerna finns en app att ladda ner.