Sedan början av 1990-talet har den svenska skolan genomgått en marknadisering. För Stockholms Stads del blev konsekvensen att en stor mängd nya fristående gymnasieskolor etablerades. Från år 2000 till 2010 ökade antalet fristående gymnasieskolor i Stockholm från 16 till 67, dvs mer än en fyrdubbling. Samtidigt ökade elevtalen i gymnasieskolan och alla de nytillkomna eleverna gick till de fristående skolorna medan elevantalet i de kommunala skolorna minskade något.
Under Jan Björklunds tid som utbildningsminister reformerades gymnasieskolan. 2011 skärptes antagningskraven samtidigt som den generella högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen. Sammantaget innebar detta att betydligt färre elever sökte sig till yrkesprogrammen. Den nyutkomna rapporten visar att andelen Stockholmselever på yrkesprogrammen har sjunkit dramatiskt från 33 procent 2010 till 14 procent 2023. Under 2023 hade Bygg- och anläggningsprogrammet sammanlagt 179 elever, Fordons- och transportprogrammet 252, Handels- och administrationsprogrammet 269, Hotell- och turismprogrammet 198, Industritekniska programmet 83, VVS- och fastighetsprogrammet 169 och Vård- och omsorgsprogrammet 238.
Slutresultatet har, enligt rapporten, blivit att marknadsstyrningen av yrkesprogrammen i Stockholm i kombination med den reformerade gymnasieskola som infördes 2011 då inträdeskraven skärptes samtidigt som den allmänna högskolebehörigheten togs bort, har mer än halverat antalet elever på yrkesprogrammen, trots en stor efterfrågan från arbetsmarknaden.
Konsekvenserna är förödande, både för skolan och arbetsmarknaden, men framför allt för de ungdomar som hamnar i arbetslöshet på grund av ett misslyckat skolexperiment.
Text: Mats Wingborg
Foto: Shivendu Shukla/Unsplash
