Den stora flytten från Årsta till Rosersberg

Det är tidig kväll i posthallen. Det rasslar från sorteringsmaskinerna. Men på ett ställe i hallen gapar hålet stort efter en av maskinerna. Den är redan flyttad till terminalen i Rosersberg. Snart ska fler monteras ner och flyttas.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Successivt ska nästan all nuvarande verksamhet i postterminalen Årsta flyttas. Bara några enstaka funktioner blir kvar, som Företagscenter med kundmottagning och kajverksamhet. Det innebär att bara ett 20-tal anställda får stanna kvar. Men detta betyder inte att lokalerna blir tomma. I stället ska lokala brevbärarkontor i Stockholmsområdet flytta in. Förändringen kan beskrivas som en enorm rockad och en centralisering av postsorteringen. Egentligen är det inte något nytt. Under lång tid har postens verksamhet blivit alltmer centraliserad och detta är förmodligen inte sista steget i den processen.

För den nuvarande personalen i Årsta är det en stor förändring, men en förändring som alla visste skulle komma förr eller senare. Totalt är det 83 personer som kommer byta arbetsplats, varav några redan har flyttat till Rosersberg. Sedan finns en del som kommer att övergå till annan verksamhet, till exempel brevbäring och IPS Intern postservice. Därtill kommer 55 personer att få del av omställningsavtalet Novum eller få pensionslösningar. Några har också valt att utbilda sig vidare.

Förändringarna av postens verksamhet har länge löpt efter flera linjer. En handlar om stora tekniska förändringar. Däribland har postsorteringsmaskinerna successivt utvecklats och blivit alltmer skickliga på att läsa av adresser. Behovet av handsortering har blivit allt mindre.

Även andra maskiner har utvecklats. I slutändan ska försändelserna sorteras inte bara efter brevbärarnas turer, utan också ligga i rätt ordning för varje tur. För att det ska lyckas körs posten genom ytterligare maskiner. En sådan är brevförädlingsmaskinen som sorterar försändelserna efter alla fem siffrorna i postnumret och efter brevbärarnas gångordning.

Under lång tid har också antalet brevförsändelser minskat, visserligen har det blivit fler paket, men det har inte kompenserat nedgången av brev. Denna utveckling tillsammans med de avancerade sorteringsmaskinerna har förändrat postens arbete i grunden. För de anställda och den lokala fackklubben har det länge varit uppenbart att en större omorganisering skulle komma att ske. Det har bara varit en tidsfråga om när och hur förändringen skulle äga rum.

Gerardo Berrios, ordförande Seko Terminalklubb Stockholm Syd.

Med långa steg kliver Gerardo Berrios, ordförande i den lokala fackklubben, Seko Terminalklubb Stockholm Syd, upp för trappan vid kundkajen. Ovanför dörren framför honom sitter skylten ”Kundentré”.
I ett band runt halsen hänger en identifikationsbricka. Han gestikulerar försiktigt med armarna och berättar att företaget under våren 2022 deklarerade att verksamheten skulle flytta till Rosersberg.

– Vi visste att vargen skulle komma och i april kom beskedet att del av verksamhet skulle flytta till Postterminalen i Rosersberg, men det tog 45 dagar innan Rosersbergs ledning kunde förklara vilket bemanningsbehov som skulle finnas i där. Det skapade en oro bland många anställda. Ingen visste hur många som skulle behöva flytta eller om de skulle bli övertaliga.

För Gerardo Berrios har flytten till Rosersberg inneburit att han blivit tvungen att jobba alltmer fackligt. Mängder med personalfrågor skulle lösas. Sedan april jobbar han som förtroendevald på heltid.

Företagets första bud var att köra LAS rakt av, det vill säga att övertaliga skulle sägas upp och flyttas i enlighet med turordningsreglerna. 

– Men fackklubben Stockholm Syd har drivit frivillighetsprincipen. Vi menade att åldersstrukturen på terminalen innebar att man var tvungen att ta individuella hänsyn. Vi fick också arbetsgivaren att gå med på att varje anställd skulle fylla i en intresseanmälan med olika alternativ. Därefter skulle omställningsavtal och pensionslösningar användas för dem som inte erbjöds någon tjänst.

Resultatet har blivit följande: Av de 83 som kommer att jobba på terminalen i Rosersberg kommer nio personer att ha heltidsjobb på dagtid. Först var budet att de bara skulle jobba 80 procent, men de har fått en utökad tjänstetid. Sedan finns en stor grupp som kommer att jobba natt. De som fyllt 58 år blir erbjudna en 80-90-100-lösning, det vill säga de arbetar 80 procent, får 90 procent av lönen och 100 procent i pension. Därtill blir det en rad speciallösningar även för andra grupper, bland annat genom så kallad lönefyllnad. En del av dem som snart fyller 65 får arbeta 80 procent men får 100 procent av lönen och de som fyller 54 inom loppet av 1,5 år får ett erbjudande om att jobba till 65 procent men få betalt motsvarande 75 procent av lönen.

– En annan viktig sak är att en del som jobbat ofrivillig deltid och idag har tjänster som motsvarar 75 procent får erbjudande om att öka arbetstiden till 80 procent.

För vissa nuvarande anställda finns andra speciallösningar. Några har fått erbjudande om att flytta till annan terminal, som till den i Segeltorp. För andra har trygghetsrådet och Novum kopplats in för att understödja omställningar.

Sedan blir också några verksamheter kvar i Årsta.

– Det gäller företagscentret, kassaverksamheten där det går att hämta ut brev och paket, kajverksamheten dit försändelser kommer och skickas ut samt inlämningen, som både hanterar brev och paket.

Att det har blivit en dräglig uppgörelse beror på två saker. Dels att det fanns ett bra omställningsavtal mellan Seko Posten och Postnord redan från början, dels att fackklubben, med ordföranden Gerardo Berrios, bevakat de anställdas rättigheter minutiöst.

Gerardo Berrios berättat också att han och den lokala klubben fått i uttryckligt uppdrag av riksorganisationen Seko Posten att hantera nedläggningen av terminalen och flytten till Rosersberg.

– Det stödet har stärkt vår position.

Men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Även om fackklubben fått igenom bra villkor är det en smärtsam omställning.

Pia Zetterberg får långt till den nya postterminalen i Rosersberg.

Vid en av postsorteringsmaskinerna jobbar Pia Zetterberg. Hon konstaterar att de flesta som jobbar i Årsta bor söderut och att Rosersberg ligger cirka 3,5 mil norr om Stockholms centrum.

– För mig blir det inte roligt. Jag bor i Farsta strand, men har en ganska bra bit till pendeltågsstationen och sedan är det långt att gå från stationen i Rosersberg till postterminalen.

En annan person som arbetar vid samma maskin är Eva Pååg. Rutinerat och snabbt buntar hon ihop en grupp kuvert och stoppar dem i en blå box med texten ”Tillhör posten”. På händerna har hon svarta arbetshandskar. Även hon är en av dem som kommer att hänga med i flytten från Årsta till Rosersberg. Hon har jobbat på företaget sedan 1994, sedan länge arbetar hon bara natt.

– Många saker har förändrats under den här perioden. Tidigare fanns lite mer luft i organisationen. Nu har det blivit mer pressat. Sedan har vi ju också tappat postvolymer. Visserligen har hanteringen av paket ökat, men där finns en konkurrens med andra företag. Så alla har varit inställda på förändringar. Det har vi insett i flera år. Men innan förändringen kommer är det nog många som lite grann har stoppat huvudet i sanden.

Nedgången av antalet brevförsändelser har skett successivt under en lång tid, men vid några tillfällen har det också skett språng då nedgången blivit mer markant.

– Ett sådant tillfälle var under pandemin när människor blev tvungna att skaffa vaccinationspass. De skickades ut digitalt av Kivra och när människor anmälde sig till de tjänsterna fick de plötsligt också annan myndighetspost den vägen och plötsligt blev det färre brev på postterminalerna.

Även för Eva Pååg kommer flytten till Rosersberg innebära att hon får en betydligt längre resväg.

– Idag har jag 3 kilometer till jobbet. Nu blir det 4 mil i stället. För att få det att fungera kommer jag dra ner arbetstiden från 100 till 80 procent.

Eva Pååg går ned i arbetstid då avståndet till arbetsplatsen går från tre kilometer till 4 mil.

Eva Pååg är samtidigt väldigt nöjd med sina år på posten.

– Jag har alltid trivts väldigt bra och haft trevliga kolleger.

En av de verksamheter som blir kvar i Årsta är inlämningen. Den är till för dem som vill skicka och hämta försändelser själva direkt på posten. Utefter väggarna i terminalen står mängder med stora paket och försändelser som väntar på att bli hämtade. En som jobbar där idag är Pia Zetterberg. Hon drar en korgvagn full av post. Sedan fortsätter hon att frakta ett antal lättare försändelser med hjälp av en sparkcykel. Hennes jobb blir kvar i Årsta. Det betyder inte att hon är helt nöjd. Även hon konstaterar att jobbet blivit allt tuffare.

– Det är inte kul att gå till jobbet idag. Vi som jobbar här får slita hårt.

Alla på terminalen är överens om att förändringarna inom posten kommer att fortgå. Gerardo Berrios menar att centraliseringen av postverksamheten kommer att fortsätta.

– Min gissning är att det 2030 bara finns kvar två terminaler i Sverige, och att Rosersberg är en av dem. 

Gerardo lägger till att förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Seko har varit en givande och öppen dialog där det varit möjligt att hitta personliga lösningar.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Andra läser

Nyheter

Ta tillbaka tågvärdarna

Seko tunnelbanan har antagit ett uttalande till stöd för ordförande och vice ordförande på Pendelklubben som båda blivit uppsagda.