Första Linjen fick nys om en biografi om Anna Johansson-Visborg skriven av Jane Morén. Hon har forskat och skrivit om denna spännande och viktiga, men för många okända, kvinna.
Hej Jane! Du har ganska nyligen kommit ut med en bok om Anna Johansson-Visborg. Den är vi väldigt nyfikna på att läsa! Vem var hon? Och vad gjorde hon?
– Anna Johansson-Visborg var en modig, tuff och beslutsam kvinna som stred för andra kvinnor hela sitt liv. Hon kom till Stockholm från Västergötland 1897 och började arbeta på ett bryggeri på Kungsholmen. När hon där förstod att kvinnorna hade hälften så låg lön som männen, fastän de utförde samma tunga jobb, blev hon upprörd och var med om att starta den allra första kvinnliga fackföreningen. Hon blev sedan en stor facklig ledare för över 14 000 arbetarkvinnor och hon blev även kommunalpolitiker. I allt hon företog sig stred hon för kvinnors rättigheter. Hon var aktiv i flera rörelser, såsom den kooperativa rörelsen, och hon såg bland mycket annat till att arbetarflickor utan ekonomiska möjligheter fick utbilda sig till sjuksköterskor, det yrke hon själv hade drömt om men som familjen inte hade råd att låta henne utbilda sig till.
I slutet av sitt liv donerade hon mycket pengar till en stiftelse som skulle bygga bra och billiga bostäder till arbetarkvinnor med låg lön. Pengarna hade hon tjänat in tillsammans med sin man på en biografrörelse de startade 1918. Hon var även drivande i att starta semesterhem för arbeterskor.
Anna, ibland kallad Bryggar-Anna, tog många fackliga och politiska strider. Hennes sista stora fackliga strid tog hon för de kvinnliga konduktörerna. De hade anställts under andra världskriget för att täcka upp för inkallade män, men riskerade avsked för att kriget var slut. I männens argument hette det bland annat, att arbetet var för tungt för kvinnor. För tungt, protesterade kvinnorna, att klippa några biljetter mot att släpa tung tvätt upp till torkvindar eller sköta gamla, som många kvinnor gjorde hemma. Anna tog upp striden, använde all sin makt som kommunalpolitiker och som ordförande för fackliga samorganisationen och påminde spårvägsmännen om att det nu gällde arbetarrörelsens efterkrigstidsprogram – som krävde rättvisa åt kvinnorna.
Min kärlek har stannat mest hos er – en biografi om kvinnokämpen Anna Johansson-Visborg berättar om Annas liv 1876–1953. Samtidigt får läsaren följa med under den tid då arbetarklassen reste sig mot förtrycket och ett folkhem började byggas upp.
Linnea Garli, lokförare och ledamot i Seko Stockholms styrelse
Foto: Belinda Morén (Jane Morén)
