Kamo tittar aldrig på mordserier på tv

Kamo Poghosyan tar emot i receptionen på Rättsmedicinalverket. Bakom glasförsedda luckor sitter vaktpersonal. Både männen och kvinnorna är klädda i svarta byxor, skjorta och slips. De ler vänligt bakom glasfönstret och meddelar att väskor, mobiltelefoner, kameror, nycklar, datorer och ytterkläder ska låsas in i särskilda boxar.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Byggnaden har säkerhetsklass 1, det vill säga högsta möjliga. Ingen har sett några bilder från insidan. Det är helt enkelt inte tillåtet att ta några bilder innanför myndighetens väggar.

Kamo Poghosyan är ordförande i den lokala Sekoklubben och anställd på verket. Han låser upp en första dörr och tar med sig mig och fotografen José Figueroa till ett mötesrum långt in i hjärtat på verket. På vägen dit passerar vi en bemannad säkerhetskontroll, ungefär som på en flygplats, och 12 låsta dörrar. Även José Figueroas kameror har blivit inlåsta vid receptionen. Men så småningom ska han få möjlighet att ta bilder på Kamo Poghosyan utanför byggnaden.

Rättsmedicinalverket är en expertmyndighet inom rättsväsendet. En av verkets viktigaste uppgifter är att genomföra så kallade rättspsykiatriska undersökningar. Då utreder ett team om en brottsmisstänkt har någon form av allvarlig psykisk störning. Det kan leda till att en person döms till rättspsykiatrisk vård istället för till fängelse.

Kamo Poghosyan arbetar som utredande kontaktperson. Han umgås dagligen med de intagna. Han hjälper de intagna med olika ärenden, som att hålla kontakt med sociala myndigheter, advokater och åklagare. Ofta handlar det om att ringa telefonsamtal. De intagna kan också själva få ringa telefonsamtal, men först efter att de ansökt om tillstånd. Ibland handlar det också om mer lättsamt umgänge, som att spela pingis eller kort, men framför allt samtalar Kamo Poghosyan kontinuerligt med de intagna.

I det team som ska komma med ett utlåtande är han den som har haft mest kontakt med de intagna. De andra som ingår i teamet – läkare, psykologer, socionomer – gör intervjuer med de intagna, men spenderar inte lika mycket tid tillsammans med dem.

– Vi kompletterar varandra. Ibland händer det att någon försöker skärpa till sig under intervjuerna, men uppvisar en annan bild när de möter mig en stund senare. Sådan kunskap kan jag tillföra. Nästan alltid är vi överens om bedömningen i teamet. Skulle vi tycka olika är det läkaren som har sista ordet, säger Kamo Poghosyan.

De intagna på Rättsmedicinalverket stannar i tre veckor. Sedan ska utredningen vara klar. Ungefär hälften hamnar i fängelse och hälften inom rättspsykiatrisk vård. Omkring 500 personer blir utredda varje år. Det betyder att cirka 250 personer årligen blir placerade inom den slutna vården.

“En del har gjort fruktansvärda brott, som att mörda sina egna barn. Det går inte att tänka på sånt när man är ledig. Då skulle det inte fungera att jobba här. Jag tittar inte heller på deckare eller polisserier när jag är ledig. Sånt får jag nog av på jobbet.”

Kamo Poghosyan, ordförande i Sekoklubb 502 på Rättsmedicinalverket

För att överhuvudtaget bli utredd ska personen ha utfört ett brott som kan ge minst sex månaders fängelse. De som jobbar med de intagna vet också vilka brott de har begått. Vi har läst polisens förundersökningsprotokoll och häktesrapporterna.

– En del har begått väldigt allvarliga brott, som mord. I andra fall kan det handla om rån och stölder. Variationen är stor. Det är också stor spridning på ålder. För att hamna här måste man i princip vara minst 18 år. I något fall har undantag gjorts och även 17-åringar har tagits in. Medan den äldsta som varit här under min tid var 93 år. Däremot är nästan alla män, omkring 90 procent av de intagna.

Enligt Kamo Poghosyan är de som hamnar inom rättspsykiatrisk vård psykotiska. Sedan kan psykosen ha framkallats av eller förvärrats av ett drogmissbruk, av bland annat cannabis eller hallucinogener. Kamo Poghosyan säger att det är en myt att det går att spela psykiskt sjuk för att försöka få kortare straff.

– Nej, det går inte. Psykopater hamnar inte heller här, de är inte psykotiska. Det är inte heller säkert att de som hamnar inom sluten vård kommer ut snabbare. I genomsnitt blir de kvar i vården i 5,5 år.

Kamo Poghosyan har arbetat på verket i sex år och mött mängder med intagna. Många har utfört våldsbrott, men de flesta är ändå inte våldsamma inne på anläggningen. Det är ofta ganska slitna människor i dåligt fysiskt skick.

– Men visst händer det att jag har fått en snyting eller en spark, men jag är aldrig orolig.

De intagna är också klassade i olika kategorier, från klass 1 till klass 5. De som är mest våldsamma tillhör klass 1. Det är en liten grupp, omkring fem procent av alla intagna, men som ofta är ytterst stökiga och farliga.

– När intagna blir våldsamma finns möjlighet att införa restriktioner. Det gäller alla kategorier av intagna. Restriktionerna innebär bland annat att de inte får ringa någon annan än sin advokat. Intagna kan också bli fastspända om de är i akut behov av läkemedel eller slagits och gör extremt våldsamt motstånd. Vi är också bra bemannade och jobbar aldrig ensamma. Det ökar säkerheten. Under tiden som jag jobbat här är det bara en anställd som skadats allvarligt.

– Vi har också tillgång till överfallslarm, om man trycker två gånger går larmet i hela huset och folk från alla avdelningar kommer springande för att hjälpa till.

En orsak till att Kamo Poghosyan känner sig trygg är förmodligen att han är vältränad. Han är muskulös och tre gånger i veckan övar han brasiliansk jiu-jitsu, en form av kampsport som betonar fasthållning och lås. Alla anställda vid verket som jobbar direkt med de intagna har också fått en säkerhetsutbildning. I den ingår försvarstekniker, men också kunskap om hur man använder handbojor.

För att klara ett jobb på Rättsmedicinalverket krävs att man kan släppa jobbet när man är ledig. För Kamo Poghosyan är det en del av den nödvändiga professionella attityden.

– En del har gjort fruktansvärda brott, som att mörda sina egna barn. Det går inte att tänka på sånt när man är ledig. Då skulle det inte fungera att jobba här. Jag tittar inte heller på deckare eller polisserier när jag är ledig. Sånt får jag nog av på jobbet.

Kamo Poghosyan är också facklig företrädare på arbetsplatsen. Han är ordförande i klubb 502 inom Seko. Totalt finns ett 20-tal Seko-medlemmar på arbetsplatsen, de flesta har någon form av vårdutbildning, däribland som mentalskötare.

– En av våra uppgifter är att förhandla om hur de årliga lönehöjningarna ska fördelas. Sedan är jag också skyddsombud. Det betyder att jag deltar i den skyddsrond som sker två gånger per år. Samarbetet med arbetsgivaren fungerar bra. De lyssnar på våra synpunkter. Däremot har jag inte deltagit i någon av Seko Stockholms aktiviteter.

Efter intervjun går vi ut utanför byggnaden belägen i utkanten av Flemingsberg. Den är relativt nybyggd och elegant, men påminner också om ett modernt fort. Fotografen José Figueroa har fått tillbaka sina kameror. Solen gassar, det är en av årets första riktiga vårdagar. Kamo Poghosyan poserar i slänten nedanför Rättsmedicinalverket och José Figueroa knäpper bilder.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Fakta. Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket är en svensk statlig myndighet med ansvar för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi samt rättsgenetik. Verket finns på tio platser i landet, med en stor del i Linköping. Verket inrättades 1991 och tog då över uppgifter som tidigare hade legat på kliniker under Socialstyrelsen.

Andra läser

Nyheter

Stor efterfrågan på arbetskraft i energibranschen – särskilt i Stockholm

– Det är en stor efterfrågan på arbetskraft i hela landet. Men Stockholmsregionen sticker ut särskilt mycket. Här är trycket enormt och många företag skriker efter arbetskraft, säger Robert Lönnqvist, ordförande i Seko Vattenfall klubb Mellan och ordförande i branschorganisationen Seko Energi.

Nyheter

Regeringen vill ändra SiS i grunden

Regeringen vill genomföra radikala förändringar av Statens institutionsstyrelse (SiS). En utredare har fått i uppgift att göra om verksamheten i grunden.