Malin Björk (V): ”Vi vill se ett mer progressivt EU”

Posted · Add Comment

Malin Björk sitter i Europaparlamentet och är första namn på Vänsterpartiets valsedel. Hon har varit drivande i frågor som gäller arbetsmarknaden och har en nära kontakt med fackliga organisationer.
– Vänsterpartiet ingår i gruppen med vänsterpartier och gröna partier. Vi lägger de vassaste förslagen och försöker vara en blåslampa. Målet är att stärka arbetstagarnas rättigheter.

Detta behöver du veta om EU-valet! Det är val till Europaparlamentet den 26 maj. Första Linjen presenterar fakta om EU och de politiska grupperingar som finns i Europaparlamentet, men framför allt presenterar vi hur EU påverkar arbetsmarknaden. Detta sker genom intervjuer med två av kandidaterna till Europaparlamentet, Johan Danielsson (S) och Malin Björn (V), men också genom en intervju med avgående ledamoten Marita Ulvskog (S).

Under mandatperioden som gått pekar Malin Björk på flera framgångar. Det handlar bland annat om utstationeringsdirektivet och arbetsvillkorsdirektivet.

– För att få igenom förslagen har det pågått en opinionsbildning som sträcker sig 20 år tillbaka i tiden. Efter Eurokrisen stoppade EU in en massa pengar för att rädda banker medan välfärden skövlades. Många ställde sig frågan för vilka EU var till. Detta skapade ett ökat tryck. EU blev tvunget att göra saker för att förbättra villkoren för arbetstagarna.

Det betyder inte att Malin Björk är helt nöjd med hur utstationeringsdirektivet blev utformat. Hon hade gärna sett en ännu hårdare reglering, inte minst att direktivet också skulle omfatta underleverantörer.

– Men vad som är viktigt nu är hur direktivet kommer att implementeras i de olika EU-länderna. Det behöver följas upp.

För Malin Björk var slaget om utstationeringsdirektivet en tydlig vänster-högerkonflikt, även om det också fanns en dimension av motsättning mellan Väst- och Östeuropa, där flera EU-parlamentariker från öst var misstänksamma mot direktivet.

– Vad det ytterst handlar om är att vi inte kan ha ett system där arbetare kan ställas mot varandra. Det här handlar också om på vilken juridisk grund som direktivet vilar. Nu hänvisar direktivet ensidigt till företagens frihet att kunna sälja sina tjänster, men grunden borde egentligen handla om arbetstagarnas rättigheter.

Det andra viktiga direktivet handlar om arbetets villkor. Malin Björk berättar att de svenska borgerliga partierna har försökt att avfärda direktivet med hänvisning till att det skulle leda till för mycket överstatlighet och därför hota den svenska modellen.

– Det är förstås nys. Högern värnar inte fackliga organisationer och kollektivavtal, detta har de visat i en rad ställningstaganden.

Men Malin Björk är inte heller helt nöjd med Arbetsvillkorsdirektivet.

– Vi hade velat få in skrivningar om anställda som har så kallade 0-kontrakt, det vill säga där de inte är garanterad någon bestämd arbetstid. Men vi lyckades inte samla en majoritet för de kraven. Direktivet kommer trots allt att beröra 2-3 miljoner anställda i Europa med ytterst osäkra arbetsvillkor. Även det är en framgång.

För Vänsterpartiet är det samtidigt väldigt viktigt att de arbetsmarknadsregler som EU beslutar om garanterar att Sverige kan genomföra reglerna på sitt eget sätt, med full respekt för vår kollektivavtalsmodell och för att parterna på arbetsmarknaden kan påverka genom att komma överens.

– I arbetsvillkorsdirektivet fick vi också till sist in en sådan skrivning. Men även vänstern inom Europa är splittrade på den här punkten. Det finns de som vill ha mycket mer av bindande regler, som minimilöner. Vi säger nej till sådana förslag.

Ytterligare en fråga där det skett en förbättring i rätt riktning gäller cabotage, det vill säga regler för hur länge långtradarchaufförer kan transportera gods i ett annat EU-land. Utan regleringar slås de nationella kollektivavtalen helt ut.

– Här har Transportarbetarfacken varit väldigt pådrivande. Utan deras insatser hade ingenting hänt. Nu har vi fått en skärpning av reglerna, även om väldigt mycket återstår.

Malin Björk sitter med i jämställdhetsutskottet och i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter. Utöver arbetsmarknadsfrågor är hon starkt engagerad i frågor som gäller kvinnors rättigheter, hbtq och flyktingpolitik. För att stärka positionerna i jämställdhets- och sexualpolitiken har hon varit med och initierat nätverket ”All of us”, som består av parlamentsledamöter från socialistiska, socialdemokratiska, gröna och liberala partier.

– Många gånger har jag blivit utsatt för hätska angrepp från högerextrema företrädare. Hos dem finns en blandning av rasism, sexism, homofobi och under senare tid också allt oftare ett förnekande av klimatkrisen. Till de värsta hör företrädarna för Fidesz, det vill säga Viktor Orbáns parti i Ungern.

Text: Mats Wingborg
Foto: Jessica Segerberg