– Det råder överbeläggning och brist på platser inom kriminalvården, något som också påverkat villkoren för de anställda negativt, säger Ylva Borelid, regional samordnare för Seko kriminalvårdsfacket i Stockholm.
Överbeläggningen har ökat både på häkten och anstalter. Totalt saknas omkring 400 platser i Sverige, varav många i Stockholm. En konsekvens har blivit dubbelbeläggningar i allt fler rum.
– Läget är akut. Kriminalvården har fått gå ifrån kravet på att alla intagna ska ha rum med minst åtta kvadratmeter. På flera anstalter har det också blivit nödvändigt att göra om besöksrum till rum för intagna.
Ett problem, menar Ylva Borelid, är att det tar tid att bygga ut befintliga anstalter eller bygga nya för att ordna fler platser. Inom kriminalvården ställs en rad specifika krav på fastigheterna. Det gör att förändringar tar tid. I Stockholmsområdet har också ett antal platser försvunnit. Under 2016 stängdes en avdelning i Österåker på grund av mögel. Nu har den avdelningen rivits helt. Att få klar en ny byggnad kommer att ta tid.
– Och det är panik. Kriminalvården är skyldig att ta emot de som ställer in sig för att avtjäna sitt straff. Ibland händer det att det saknas plats när någon kommer. Då måste det ordnas fram. Under tiden får personen ”dagvandra” på en avdelning för att sedan sova i ett besöksrum under natten.
Enligt Ylva Borelid finns det flera orsaker till det ökade trycket på platser inom kriminalvården. Lagändringar har lett till att fler döms till fängelse och till längre fängelsestraff. När straffen skärps blir konsekvensen också att fler blir häktade. I dag sker häktningar när någon misstänks för brott som kan ge minst två års fängelse. Med längre fängelsestraff blir det också fler som kommer över den gränsen.
– Som när en polis stoppar en bil och det visar sig att det finns olagliga vapen i den. I dag leder det utan undantag till häktningar. Så var det inte tidigare. Även flera sexualbrott leder i dag till längre straff, vilket också betyder att fler blir häktade. Sedan kan bristen på plats i fängelser göra att fler blir kvar längre i häkten när de blivit dömda. Totalt har den genomsnittliga häktningstiden ökat med sju dagar per år.
För de anställda har överbeläggningarna skapat en ökad stress och press.
– Det har blivit mer trångt i alla utrymmen. I dagrum som är byggda för fem personer vistas i dag ofta åtta till tio personer. Samma sak med duschutrymmen. I stället för att fem personer ska dela på en dusch är det ofta tio personer. Eller när de intagna ska få ringa telefonsamtal. Möjligheten att få prata i fred med anhöriga har minskat. Ju mer man klämmer ihop folk på det här sättet, desto mer ökar riskerna för irritation och frustration. I värsta fall kan det övergå i våld, mellan intagna eller mot personal.
En annan konsekvens, som också skapar slitningar, är att intagna tvingas att mot sin vilja dela små rum med andra intagna.
– Det spelar ingen roll hur missnöjda de är eller om de klagar på att den andra i rummet snarkar. Det finns helt enkelt inte fler platser. I nästa led går detta missnöje ut över personal. Hela arbetsplatsen blir mer otrygg.
Det ingår i personalens uppgifter att göra riskbedömningar. Sannolikheten för att våld och bråk uppstår ska minimeras. Men möjligheten att kunna påverka har blivit minimal på grund av överbeläggningarna.
– Konsekvensen har blivit en sämre arbetsmiljö för de anställda, avslutar Ylva Borelid.
Text: Mats Wingborg
Foto: Anna Ledin Wirén
Fakta. Kriminalvården i Stockholmsregionen
Kriminalvården har 9 anstalter i Stockholmsregionen och 3 häkten. Anstalterna har säkerhetsklassificering från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta. Följande anstalter ligger i regionen:
Asptuna, säkerhetsklass 3.
Beateberg, säkerhetsklass 2, samt 6 platser klass 3.
Färingsö, säkerhetsklass 3.
Hall, säkerhetsklass 1.
Storboda, säkerhetsklass 2.
Svartsjö, säkerhetsklass 3.
Täby, säkerhetsklass 2, samt 6 platser klass 3.
Österåker, säkerhetsklass 2.
Häkten:
Kronoberg, säkerhetshäkte.
Sollentuna, säkerhetshäkte.
