Postnord gör en U-sväng – den stora chefsrockaden

200 chefer och administratörer kommer att förlora sina jobb i Postnords nya bantade ledningsorganisation som bygger på att man vill separera Postnords verksamhet i tre affärsområden: Brev, Paket och Logistik.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Den 17 januari i år samlades Seko Postklubb Stockholms styrelse för årets första möte.
Klubbens vice ordförande Niklas Robertsson berättade att Postnord flaggat för att en stor nyhet skulle släppas exakt klockan 13.00 samma dag. När tiden var inne kopplade vi upp oss på intranätet och Sverigechefen Mathias Krümmel gick via länk ut med att Postnords hela verksamhet skall organiseras om totalt.

Den stora neddragningen bland alla chefer och bland specialisterna på Arken är ett sätt för Postnord att göra besparingar snabbt nu när företaget går med viss förlust. De lägsta chefsjobben i den nya organisationen som finns att söka är helt klart devalverade tjänster. Förut hade dessa chefer ett antal gruppledare under sig men i framtiden kommer dessa chefer bara att ansvara för cirka 25 medarbetare var, och de får dela sin tid mellan administration och att leda och fördela arbetet själva ute på golvet.

Jag har förstått att det finns en oro bland cheferna att de nya jobben kommer att innebära kraftiga lönesänkningar för dem. Ett annat orosmoment är att alla som söker de nya ledarjobben måste genomgå digitala personlighetstester och logiska tester på tid som det oberoende rekryteringsföretaget Varbi står för. På så sätt kanske agnarna sållas från vetet och man blir av med 200 agnar som inte håller måttet? Frågan är bara vilken personlighet och begåvningsprofil som Postnord helst vill se hos sina framtida chefer. Här finns utrymme för spekulation och det spekuleras hej vilt just nu.

De senaste tio åren eller så har fokus i Postnords strategi varit att integrera de olika verksamhetsområdena så att synergieffekter kan uppnås. Brevbärare skulle kunna dela ut paket, chaufförer dela ut brev, alla delar av företaget skulle integreras, men det gick väl lite si och så med integreringen i praktiken. De flesta människor gör ju ett effektivare jobb om de har vanan inne och det insåg ofta linjecheferna. Varför skicka ut en van cykelbrevbärare att köra kvällspaket och varför sätta en skåpbilschaufför på brevbäring?

Den nya organisationen som presenterades i januari gör en total u-sväng. Separation i stället för integration. Postnords verksamhet kommer att delas upp i tre separata affärsområden: Brev, Paket och Logistik med egna chefer och egen budget vad jag förstår. Man tar också bort en del högre chefsnivåer och siktar på en plattare ledningsstruktur med snabbare beslutskedjor. (Men ändå talar man om de tre affärsområdena som ”rör” vilket ju inte låter så särskilt platt.)

I höstas uppmärksammade Post- och telestyrelsen Postnord på att de efter införandet av varannandagsutdelningen inte har lyckats säkerställa pålitliga brevleveranser i utlovad tid. Man har inte levt upp till samhällsuppdragets krav helt enkelt. Postnord har under lång tid haft stora problem med kvarligg och försenad post och företaget har ålagts att komma fram med en handlingsplan för att åtgärda bristerna. Varannandagsutdelningen har inte heller gett de stora besparingar i brevbäringen som man räknade med vid införandet. Brevaffären går inte särskilt bra för Postnord.

Min teori är att man skiljer av Postnords samhällsuppdrag så att affärsområdet ”Brev” blir ett separat rör som om det krisar kan få hjälp med bidrag från staten för att kunna leva upp till de förväntningar som samhället har på pålitlig postservice i hela landet. Om all produktion i företaget är integrerad så skulle det ha inneburit problem att ta emot samhällsstöd eftersom stora delar av Postnords verksamhet inte alls har med samhällsuppdraget att göra utan sker på en konkurrensutsatt marknad.

Text: Charlotte Rinaldo
Foto: Postnord

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.