Silja Line flyter vidare trots djup kris

Posted · Add Comment

Det är öde i Värtahamnen. På den gigantiska planen framför terminalen är det tomt. Strålkastare och lampor lyser starkt, men inga människor syns till och inga bilar är i rörelse.

Plötsligt blir det ändå lite liv. Tallink Siljas färja M/S Galaxy anländer till hamnen. Färjan kommer från Åbo och ska snart återvända dit. Den andra färjan som annars används, Silja Symphony, är upplagd på varv för reparation.

Även på nedervåningen i terminalen är det tomt. Dubbla rulltrappor leder upp till den övre våningen. I den stora hallen sitter utspridda personer som snart ska gå igenom biljettspärrarna och äntra Galaxy för att resa till Åbo. Totalt väntar 48 personer i hallen. Men ytterligare personer kan tillkomma, det är fortfarande 25 minuter till avgång. En majoritet av resenärerna bär munskydd. På flera ställen sitter skyltar med uppmaningen att hålla två meters avstånd till andra personer. Att det kommer att bli gott om plats på färjan är uppenbart. Totalt sett rymmer den 2 800 passagerare.

Normalt brukar det vara full fart i hamnen. Den är en knutpunkt för färjetrafik till Finland och Baltikum. Det brukar också vara överfullt i terminalens vänthall när en avgång närmar sig. Men nu är det pandemi och färjetrafiken är hårt drabbad. Pandemin har också slagit hårt mot personalen och de som tillhör Seko sjöfolk. Ett av de drabbade företagen är Silja Line AB.

I början av sommaren varslade företaget 450 anställda, varav 350 ombordanställda. Nu under hösten vill företaget varsla ännu fler, men efter förhandlingar med Seko sjöfolk blev åtgärderna något mjukare.

I stället för fler varsel kommer personal permitteras enligt de utökade permitteringsreglerna.

Folke Matrosow, klubbsektionsordförande i Seko sjöfolk, och Jeanette Ganesjö, fackligt huvudskyddsombud, ser allvarliga och aningen trötta ut. Det har varit en tuff period med neddragningar, oroliga medlemmar och långa förhandlingar.

– Jo, jag har jobbat från 6 på morgonen till 9 på kvällen under senare tid, säger Folke Matrosow.

Folke Matrosow, klubbsektionsordförande i Seko sjöfolk

Folke Matrosow säger att det visserligen funnits oenigheter när parterna har mötts, men att det samtidigt rått enighet om att det har varit tvunget med neddragningar av personalen om företaget ska överleva.

– Det har varit en god ton under förhandlingarna.

Det är många olika kategorier av anställda på färjorna. Det har också inneburit att det funnits flera olika kretsar med turordningslistor.

– Det har handlat om de som jobbar inom Catering Assistant, det vill säga hotell, städ med mera; de inom Catering Host, som jobbar med buffé, taxfree med mera; Catering Steward, servering i restauranger och barer, Galley Steward, kockar och kallskänkor och driftspersonal som säkerhetsbemanning, matroser, reparatörer och maskinister. För alla dessa avdelningar har det varit olika listor i samband med att företaget varslat personal.

En av oenigheterna i förhandlingarna gällde sushikockarna. Arbetsgivaren ville göra undantag för den gruppen. Många av sushikockarna har anställts under de senaste fem åren och skulle ha förlorat sina jobb vid en rak tillämpning av turordningsreglerna. Arbetsgivarna menade att färjorna inte längre skulle kunna erbjuda sushi åt passagerarna om kockarna sades upp.

– Vår grundinställning har varit att säga nej till undantag från turordningsreglerna. Från det utgångsläget startar vi förhandlingarna. Samtidigt stämde det att andra kockar på färjorna som fått erbjudande om att vidareutbilda sig till sushikockar hade tackat nej till utbildningarna. Det försvagade vår position. Det hela slutade med att vi accepterade att göra undantag för några av sushikockarna.

Jeanette Ganesjö, fackligt huvudskyddsombud

För skyddsombudet Jeanette Ganesjö har arbetsuppgifterna ändrats radikalt på grund av pandemin. Den stora frågan när det gäller arbetsmiljön har blivit oron för att bli uppsagd och oron bland dem som blivit uppsagda.

– Samtidigt råder stora variationer bland de anställda. En del är väldigt oroliga och mår dåligt. Andra tar situationen mer med ro och satsar på ett nytt jobb och en ny utbildning. Det är ofta svårast för dem som jobbat länge på färjorna och kanske inte har någon annan yrkeserfarenhet.

Enligt Jeanette Ganesjö råder också stor variation när det gäller vad de uppsagda planerar att göra härnäst.

– Nej, det finns inget mönster. De går vidare till alla möjliga typer av utbildningar, jobb eller fortsatt arbetslöshet.

En viktig fråga för fackklubben är att ge stöd till dem som mår dåligt på grund av neddragningar.

– Jag pratar själv med många. Sedan hänvisar jag och de förtroendevalda ombord på fartygen vidare till enheter inom sjukvården som erbjuder stöd och samtal. Och då handlar det både om den svenska och finska sjukvården. Hälften av vår personal bor i Finland.

Men en sak är var personalen bor. En annan sak är vilka lagar och avtal som ska gälla. Den frågan hänger samman med företagets ägarstruktur. Under de senaste decennierna har ägandet ändrats flera gånger. I början av 2000-talet köptes rederiet av det brittiska företaget Sea Container. Men efter några misslyckade investeringar hamnade företaget i ekonomisk kris och 2006 såldes verksamheten till det estniska företaget AS Tallink Grupp. Det företaget äger i sin tur det svenska dotterföretaget Silja Line AB. Det betyder att svensk lag gäller för företaget, däribland den svenska lagen om anställningstrygghet. Det betyder också att svenska kollektivavtal gäller för personalen. I detta fall avtal som slutits av Seko sjöfolk.

Ledningen för rederiet hoppas att färjorna ska gå som vanligt inom två år. Alla är inställda på att det kommer att ta tid. Planen var också, som nämnts tidigare, att säga upp den återstående delen av personalen under hösten. Men varslet om uppsägningar drogs tillbaks efter förhandlingar, och att permitteringsstödet förlängdes.

– I stället blir personalen permitterad på deltid. Det betyder arbete motsvarande 40 procent av arbetstiden och permittering 60 procent, även om det kan finnas individuella variationer. Konstruktionen bygger på att företaget får statligt permitteringsstöd. Men det var enormt skönt att vi slapp fler uppsägningar. Det hade varit betydligt värre, säger Folke Matrosow.

Ändå är det tungt på många sätt. Tanken var att Silja Line AB skulle fortsätta med den kryssningstrafik till Visby som inleddes under sommaren, men när smittspridningen av coronaviruset ökade igen fick de planerna skrinläggas.

– Det var verkligen synd. Det var fantastiskt fina resor till Gotland i somras. Ja, det var faktiskt första gången som jag var där, säger Jeanette Ganesjö.

– Och vilken tur vi hade med vädret. Det var sol varje gång fartyget anlände till Visby, fyller Folke Matrosow i.

En sak är säkert. Det kommer att bli en fortsatt tuff period för Seko sjöfolk. Hela färjetrafiken skakas i sina grundvalar på grund av pandemin. Den enda verksamhet som fortsätter intakt är frakt av gods, men Tallink Silja har inga renodlade godsfartyg. Den ökande aktiviteten inom Seko sjöfolk skapar också vågor inom Seko, det förbund som Seko sjöfolk tillhör. I mångt och mycket sköter dock Seko Sjöfolk verksamheten för sig själv. Fram till 1996 var Seko sjöfolk ett eget förbund som hette Svenska sjöfolksförbundet, sedan gick det upp i Seko (som hette Statsanställdas förbund till 1995), men fram till i dag har Seko sjöfolk i stor utsträckning fortsatt att vara en organisation inom organisationen.

Plötsligt öppnas grindarna och passagerarna som ska resa till Åbo kan kliva ombord. Det är en ytterst liten rännil av människor som passerar biljettkontrollen. Det är stora mellanrum mellan människorna som rör sig framåt. Det blir inte någon kö. Snart kan de slå sig ner i färjans restaurang. Den håller öppen trots den lilla gruppen av passagerare. Även butikerna är öppna, men bara under några få timmar.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa