Pendeltågsförare strejkade vilt i tre dagar – nu krävs de på skadestånd

Under tre dagar, från 17 till 19 april, genomfördes en vild strejk av pendeltågsförare i protest mot avvecklingen av tågvärdarna. Strejken fick mycket stort genomslag i media. Strejken var organiserad av en grupp enskilda förare av pendeltågen och inte av klubb Seko Lok Pendeln.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Utanför järnvägsstationen i Stockholm höll strejkande tågförare möten under strejkdagarna. En av dem som deltog i strejken var Annika (hon vill inte framträda med efternamn). Hon var även med på onsdagens möte. Annika har jobbat som lokförare på pendeln i 23 år och är övertygad om att säkerheten kommer att försämras när tågvärdarna tas bort.

– Tågvärdarna är fysiska personer med säkerhetsutbildning. Från deras hytt kan de hela tiden följa vad som sker i vagnarna. Någon sådan överblick har inte förarna. Det går inte att titta på bilder som visar läget i vagnarna samtidigt som tåget kör. Tågvärdarna behövs också för att hjälpa personer med funktionsnedsättning av och på vagnarna.

Läs mer:
”När olyckan kom var jag ensam anställd ombord”

Strejken ledde till att många resenärer blev försenade, men Annika underströk att de strejkande fått ett starkt stöd.

– Förståelsen för våra protester är stor. Många resenärer uttrycker sitt stöd och är oroade för hur säkerheten ska påverkas. På några få dagar har vi också samlat in över 1,5 miljoner kronor till strejkkassan.

En annan pendeltågsförare som deltog i mötet utanför järnvägsstationen var Birgitta Undin (bilden).

– Jag är snart 66 år och har kört pendeltåg i drygt 20 år, dessförinnan hade jag varit tågvärd i 15 år på pendeln, men detta är första gången någonsin som jag deltar i en strejk. Men nu har jag fått nog av galenskaperna. Det är rent vansinne att avveckla tågvärdarna. Ofta kör vi på sträckor långt från centrala Stockholm. I rusningstrafik kan det vara 1 500 passagerare ombord. Det är vansinne att tågen då bara ska vara bemannade av en enda person. De brukar säga att olyckor och tillbud är sällanhändelser, men om man ser till alla slag av sällanhändelser och lägger ihop dem så sker de ganska ofta.

Läs mer:
Dragkampen om tågvärdarna fortsätter

Trafikregionrådet Anton Fendert (MP) har dock vägrat att riva upp beslutet om att avveckla tågvärdarna. Han förklarar att tågvärdarna inte kommer att komma tillbaka och hänvisar till att beslutet om att avveckla tågvärdarna har fattats i demokratisk ordning av två politiska majoriteter.

För närvarande är det endast Vänsterpartiet som vill ha kvar tågvärdarna. Oppositionsregionrådet Anna Sehlin (V) är ”väldigt kritisk” till hur S-C-MP-styret har hanterat frågan och säger att de är ”tondöva” som inte lyssnat till den omfattande kritiken.

Läs mer:
Melissa Svenhard svarar på kritik från strejkande lokförare

MTR har också beslutat att lämna in en stämningsansökan mot de strejkande arbetarna till Arbetsdomstolen. MTR menar att strejken har haft stora negativa effekter och begär ett skadestånd på 6 000 kronor per arbetare, en summa som är dubbelt så hög som det normala skadeståndet. 73 lokförare namnges i den bilaga till stämningen som MTR lämnat in.

Direkt efter strejken la först TCO-förbundet ST (som organiserar en liten del av förarna) ett skyddsstopp. Även klubb Seko Lok Pendeln följde upp och lade ett motsvarande skyddstopp. Efter tre dagars grubbel beslutade emellertid Arbetsmiljöverket att häva skyddsstoppet. De bedömde att det saknades tillräckliga skäl för att förbjuda ensamarbete och att arbetsgivaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att ensamarbete ska kunna ske på ett säkert sätt för personalen. Huruvida det är säkert för resenärerna att färdas på pendeltågen utan tågvärdar är inget som Arbetsmiljöverket bedömer, men det är just det ansvaret som främst har tyngt lokförarna och de tågvärdar som är under avveckling.

Text & foto: Mats Wingborg

Fakta. Vanligt med sällanhändelser på pendeltågen.

Under 2022 utsattes personal och passagerare för våld eller hot vid 200 tillfällen. Tågpersonal måste också hantera saker som självmord, gängbråk och skjutningar. Totalt sett förekom 15 000 incidenter av något slag under förra året. Det visar statistik som LO:s tidning Arbetet begärt fram från Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Omkring 2000 av dessa är sådana som hanterats av tågvärdar. Av dessa är 1300 fall där människor har omkommit, skadats eller riskerat att skadas. Det motsvarar 3,5 händelser varje dag. Under 2022 skedde 17 påkörningar av personer på spåret eller vid plattformar. I snitt har pendeltågen dessutom blivit beskjutna en gång i månaden. Lika ofta har det varit brand eller rökutveckling ombord. Vidare händer det ungefär fem gånger i månaden att pendeltåg öppnar dörrarna fast vagnarna inte står vid en perrong. Därutöver rapporterades 243 sjukdomsfall, som kan gälla både passagerare och personal, under 2022. Det motsvarar ungefär 20 i månaden.

Fakta. Vild strejk.

En vild strejk är en strejk som genomförs i strid mot gällande regelverk. Det kan handla om att strejken organiseras av enskilda individer och inte en facklig organisation eller att strejken sker under en period då det råder fredsplikt, det vill säga då parterna är bundna av kollektivavtal. En facklig organisation som deltar i en vild strejk kan dömas till skadestånd. En strejk är inte vild om avtalet mellan parterna har gått ut och om en facklig organisation varslat om strejk. Strejkrätten utgör en del av den svenska grundlagen. Även arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder. Om en arbetsgivare stänger av de anställda från arbetet kallas det för lockout.

Andra läser

Vård

”Så försöker vi bryta rekryteringen till kriminella gäng”

– För att vända utvecklingen med gängkriminaliteten behövs mer resurser till skolan och fler jobb åt unga. Idag är alltför många vägar stängda eller saknas helt, säger Camila Salazar Atías, senior specialist på destruktiva subkulturer anställd av Fryshuset i Stockholm.