För närvarande tillhör de svenska partierna i följande grupper:
Socialdemokraterna ingår i gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D). Centrala frågor för gruppen är en ett mer jämlikt Europa, stärkt jämställdhet, klimatomställning och stöd till Ukraina. Gruppen består främst av socialdemokratiska partier, däribland det tyska, danska och finska socialdemokratiska partierna. En annan medlem är det franska Socialistpartiet.
Vänsterpartiet ingår i Vänstergruppen GUE/NGL. Gruppen består av demokratiskt socialistiska, eurokommunistiska och antikapitalistiska partier. I gruppen ingår bland annat danska Enhedslistan, finländska Vänsterförbundet, irländska Sinn Féin, spanska Podemos och tyska Die Linke. Gruppen motsätter sig en marknadisering av välfärden och vill främja folklig demokrati underifrån. En central fråga för gruppen är klimatpolitiken. Inom gruppen finns både partier som är federalistiska och de som vill att EU ska få mindre inflytande.
Miljöpartiet ingår i gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen. Gruppen består främst av gröna partiet, men också av regionalistiska. Bland medlemmarna finns bland annat De gröna i Tyskland och det franska Ekologiska partiet. De Gröna/Europeiska fria alliansen är starkt engagerad i klimatfrågan, men driver också på för fördjupad demokrati, mer av direktdemokrati och decentralisering.
Läs mer:
Marta Aguirre (V): Risken Finns att den yttersta högern blir ännu starkare inom EU
Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Det är idag den största gruppen i Europaparlamentet och består till stora delar av kristdemokratiska partier, däribland de tyska Kristdemokraterna CDU, Österrikes konservativa folkparti, Partido Popular i Spanien och italienska Forza Italia. Gruppen har haft stort inflytande på EU:s politik, men den präglas också av spänningar mellan pro-europeiska kristdemokratiska partier och eurokritiska konservativa partier.
Centerpartiet och Liberalerna ingår i gruppen Renwe Europe Group (RE). RE består av liberala och socialliberala partier. I gruppen ingår bland annat det finländska Svenska folkpartiet, Centern i Finland och det tyska liberala partiet FDP. Flera av partierna i gruppen är federalistiska, det vill säga det vill ha ett mäktigare EU med större inflytande över de enskilda medlemsnationerna. Liberalerna är det mest federalistiska av de svenska partierna och anser att Sverige bör ansluta sig till EMU.
Sverigedemokraterna ingår i gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR). Namnet till trots har gruppen inte mycket med reformism att göra. Den består av konservativa, högerpopulistiska och EU-skeptiska partier. Medlemmar är bland annat finska Sannfinländarna, det polska nationalistiska partiet Lag och Rättvisa och det högerinriktade och nyfascistiska partiet Italiens bröder, vars ledare, Giorgia Meloni, är Italiens premiärminister.
Läs mer:
Du kan göra EU-parlamentet bättre
Därutöver finns ytterligare en högerradikal partigrupp i EU-parlamentet, men för närvarande utan representation från svenska partier. Det är gruppen Identitet och demokrati (ID). I den ingår bland annat franska Nationell samling med Marine Le Pen i spetsen. Gruppen kallar sig för EU-skeptisk och vill flytta makt till nationerna. Gruppen påstår sig vidare förena ekonomisk liberalism och konservatism.
För närvarande ser mandatfördelningen ut så här mellan partigrupperingarna:
- Europeiska folkpartiets grupp (EPP): 178 mandat.
- Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) har 140 mandat.
- Renwe Europe Group (RE) har 102 mandat.
- Vänstergruppen GUE/NGL har 74 mandat.
- De Gröna/Europeiska fria alliansen har 72 mandat.
- Europeiska konservativa och reformister (ECR) har 68 mandat.
- Identitet och demokrati (ID) har 58 mandat.
- Dessutom finns 49 ledamöter i EU-parlamentet som inte tillhör någon grupp.
Uppgörelserna i EU-parlamentet kan se ut på olika sätt, men om socialdemokrater i S&D kommer överens med Kristdemokraterna i EPP då får de oftast igenom sin politik.
EU-parlamentet består totalt av 705 ledamöter och S&D och EPP samlar tillsammans visserligen bara 318 mandat, vilket är långt ifrån en majoritet. Men i realiteten innebär en kompromiss mellan S&D och EPP ändå ofta att saken är klar, nästan alltid är det någon annan partigruppering som stödjer en sådan överenskommelse. Nyligen fattade exempelvis EU-parlamentet beslut om en migrationspakt, den bygger på en uppgörelse mellan S&D och EPP.
Vad många nu fruktar är att de högerradikala partierna ska bli större och att partigrupperna ECR och ID växer. Det skulle kunna skapa en ny maktbalans inom EU-parlamentet. Risken är att EPP lockas att göra upp med de högerradikala grupperna i stället för med S&D. Det skulle innebära en form av Tidösamarbete även på europeisk nivå. En som öppet förespråkat en sådan utveckling är Alice Teodorescu Måwe, som toppar KD:s EU-lista.
Läs mer:
Johan Danielsson (S): Jag kommer att fortsätta striden mot arbetslivskriminaliteten
En annan sak som är värt att notera är att både Centern och Liberalerna ingår i partigruppen Renwe Europe Group (RE), medan de befinner sig i opposition till varandra i svensk inrikespolitik. RE har tagit avstånd från samverkan med högerradikala partier och ledningen för gruppen har diskuterat om Liberalerna borde uteslutas på grund av samarbetet med SD i Sverige. En sak står också klar, om Liberalerna skulle sätta sig i en regering tillsammans med SD, då skulle de definitivt uteslutas ur RE.
De svenska partierna i EU-parlamentet röstar vanligtvis med sina partigrupper, även om de inte alltid gör det. Det finns också ett undantag från den regeln – Sverigedemokraterna. SD röstar för det mesta inte med den egna partigruppen ECR, utan oftare med den mer extrema gruppen ID.
Så här ofta röstar de svenska partierna med sina partigrupper:
- Miljöpartiet: 98 procent.
- Socialdemokraterna: 94 procent
- Liberalerna: 93 procent.
- Moderaterna: 91 procent.
- Kristdemokraterna: 89 procent.
- Centerpartier: 90 procent.
- Vänsterpartiet: 84 procent.
- Sverigedemokraterna: 46 procent (i stället röstar de med ID i 55 procent av omröstningarna.)
Text: Mats Wingborg
Foto: EU-parlamentet
