Gerardo Berrios: ”Den nyliberala politiken har skapat klassklyftor”

Posted · 1 Comment

Gerardo Berrios beskriver utvecklingen i Chile efter militärkuppen 1973 som en kombination av diktatoriskt styre och nyliberalism. Resultatet blev att de ekonomiska eliterna kunde plundra landet på tillgångar. Systemet upprätthölls genom en odemokratisk konstitution.

Under 1980-talet växte så småningom de sociala rörelserna igen.

– Då var arbetslösheten hög. Det handlade bland annat om basala saker som att organisera soppkök.

1990 återgick landet till demokrati och kristdemokraten Patricio Ailwyn blev president, men den nyliberala politiken fortsatte.

– Vattnet privatiserades, pensionssystemet gröptes ut, avgifterna inom sjukvården blev högre och klassklyftorna fortsatte att växa.

Gerardo Berrios menar att människor till sist tröttnat.

– Många är väldigt besvikna, även på partierna till vänster. Denna frustration har utgjort grogrunden för de växande protesterna.

Läs mer:
Chile: Regeringen lovar facket sociala reformer, men har istället ökat repressionen

Under det senaste året har missnöjet exploderat.

– Den 25 oktober förra året demonstrerade 1,5 miljoner människor på Santiagos gator. Det är en enormt bred rörelse. Det är som om människor tappat respekten för makten. De är inte rädda längre.

Gerardo Berrios betonar att även många från landets ursprungsbefolkning, framför allt mapuche, deltar i protesterna.

– Jag ser deras flagga på bilderna.

Läs mer:
Natalia Espinoza: ”Plötsligt växte motståndet fram”

Polisen har agerat brutalt mot demonstranterna. Gerardo Berrios menar att det också finns misstankar om att polisen iscensatt händelser, som skadegörelse, för att kunna motivera det egna våldet.

En fråga som står i förgrunden är att grundlagen måste göras om. I parlamentet har oppositionen fått gehör för att det behövs justeringar av konstitutionen, men proteströrelsen låter sig inte nöjas med det.

– Den kräver att grundlagen görs om från grunden. Däribland för att garantera att naturtillgångar ska tillhöra folket och vattnet ska ägas offentligt. Kravet är en ny konstitution, ”una nueva Constitución”.

Läs mer:
Victor Cruces: ”Det har blivit extremt dyrt, även för medelklassen” 

Gerardo Berrios menar att läget i Chile idag är tillspetsat. Han är orolig för vad som kan komma att hända.

– Om inte eliterna böjer sig finns risk för hårda konflikter. Det kan leda till en farlig våldsspiral.

Gerardo Berrios är också starkt oroad över polisens brutalitet. Han påminner om att president Sebastian Piñera 2012, under sin första presidentperiod, lät USA öppna en ny militärbas i landet.

– Där har den chilenska polisen fått utbildning i hur de kan hantera sociala rörelser och trycka ner folkliga protester.

Gerardo Berrios jobbar idag på Posten i Årsta och har flera fackliga uppdrag, bland annat sitter han i styrelsen för Seko Stockholm. 1980 kom han till Sverige som flykting från Chile. Där var han aktiv i vänsterpartiet MIR.

Text: Mats Wingborg
Foto: Petter Evertsen