Marta Aguirre (V): Risken Finns att den yttersta högern blir ännu starkare inom EU

Marta Aguirre har ett hektiskt schema. Hon står på fjärde plats på Vänsterpartiets EU-lista. I valrörelsen kommer hon resa runt och hålla tal och ta debatter. Hon är född i Chile men kom som 9-åring till Sverige. Hon växte upp i Märsta där hon under en kort period var medlem i SSU. – Det var det enda som fanns, men jag märkte snart att jag var mer radikal.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Marta gick med i Ung Vänster 1990 och blev så småningom ordförande i Ung Vänster Storstockholm. Två år senare gick hon med i Vänsterpartiet. 

Under många år på 1990-talet var Marta engagerad i antirasism och antifascism. Ofta hängde hon på Kafé 44 på Tjärhovsgatan, som egentligen är anarkisternas tillhåll.

– Jag ingick i en form av bred vänster, det fanns skiljelinjer, men också många gemensamma nämnare. Det var en rolig period, med mycket musik och gatufester.

Marta har också en lång facklig bana och är en välkänd profil inom Seko Stockholm. Hon har jobbat både som lokförare, stationsvärd och tågvärd inom pendeln och varit medlem i Seko sedan 2000. Under en period satt hon också med i förbundsstyrelsen. 

Läs mer:
Johan Danielsson (S): Jag kommer att fortsätta striden mot arbetslivskriminaliteten

Under de senaste åren har Marta jobbat som tågvärd. Det betyder att hon tillhör dem som förlorat jobbet på grund av att tågvärdarna avvecklats. Men nu har hon ett nytt tillfälligt jobb, som arvoderad av Vänsterpartiet för att bedriva valrörelse.

Martas viktigaste budskap inför EU-valet lyder: ”Gå och rösta!” Hon understryker att valdeltagandet brukar vara lågt och att det framför allt är LO-grupper som inte brukar rösta.

– Vänsterpartiet brukar få dubbelt så många röster i riksdagsvalet. Om vi kunde mobilisera fler skulle vi gå framåt ordentligt.

Marta beskriver kärnan i Vänsterpartiets EU-politik som en kombination av försvar för fackliga rättigheter, radikal grön omställning och en skeptisk hållning till överstatlighet.

– När det gäller ekonomisk politik, utformning av arbetsmarknad, energipolitik och skogspolitik måste medlemsländerna ha självbestämmande. Mycket är bra med samarbete mellan EU-länderna, men besluten ska tas på nationell nivå.

Däremot är Marta beredd att hålla med om att det behövs en viss mån av överstatlighet för att klara klimatfrågan.

– Idag har EU en radikalare klimatpolitik än vad Sverige har. SD har fått ett starkt inflytande i Tidösamarbetet och skruvat ner ambitionerna.

Läs mer:
Du kan göra EU-parlamentet bättre

Marta återkommer till att samhället måste ställas om, kollektivtrafiken behöver byggas upp, järnvägen rustas upp och industrin måste gå över till fossilfri energi.

Martas fackliga bakgrund gör att hon vill lyfta flera arbetsmarknadsfrågor inom EU. Särskilt nämner hon reglerna för upphandling. 

– Det handlar både om att EU-regler inte ska sätta käppar i hjulet för att driva offentligt finansierad verksamhet i egen regi och att tvinga huvudentreprenörer att ta ett större ansvar.

Marta tycker samtidigt att Sverige har varit dåliga på att förhandla inom EU och att det är viktigt att stå upp för den svenska modellen.

– Nu finns risken att den yttersta högern blir ännu starkare inom EU. Det skulle kunna leda till en dramatisk förskjutning. Konsekvenserna skulle bli försvagade fackliga rättigheter, men också en urholkad klimatpolitik och sämre rättigheter för HBTQ-personer. I värsta fall kan EU börja driva en mer abortfientlig politik. Det är mycket som står på spel, säger Marta Aguirre.

Text & foto: Mats Wingborg

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.