Regeringen i Chile har träffat fackliga organisationer. Men de fackliga företrädarna tvivlar på regeringens löften.
Den chilenska regeringen har träffat fackliga organisationer för att diskutera protesterna och den sociala oron. Landets konservativa president Sebastian Piñera har bland annat haft möte med företrädare för den Sociala enhetsgruppen, där ingår även ett antal fackförbund. Särskilt aktiva är lärarfacket och ett fackligt nätverk som slåss för bättre pensioner.
– Vi har gjort det tydligt att vi inte tänker bedriva några förhandlingar bakom ryggen på folket, sade Mario Aquilar, ordförande för lärarförbundet, efter mötet med regeringen.
Protesterna i Chile är större än på flera decennier. Människor demonstrerar på gatorna och kräver förbättrad välfärd, ökad jämlikhet och att landets ekonomiska elit ska bidra mer till den gemensamma välfärden.
Läs mer:
Gerardo Berrios: ”Den nyliberala politiken har skapat klassklyftor”
Regeringen har lovat att genomföra reformer, frågan är om det kommer räcka för att mildra protesterna. Till löftena hör att konstitutionen ska skrivas om. Den nuvarande konstitutionen kom till 1990, det vill säga under Augosto Pinochets diktatur.
Många av landets fackliga organisationer är missnöjda med Piñeras löften. Fackliga krav som regeringen inte hörsammat är bland annat att minimilönerna ska höjas med 50 procent, att mer pengar ska satsas på den offentliga sjukvården och att pensionssystemet ska göras om i grunden.
Den konservativa regeringen har också talat med kluven tunga. Den har sagt en sak i parlamentet och en annan när de talat med de fackliga organisationerna. I parlamentet har regeringen föreslagit att staten bör gå hårdare fram för att slå ner protesterna. Bland annat har regeringen föreslagit en ny lag som ska öppna för polisiärt våld vid upplopp och en lag som ska göra det tillåtet för militären att ingripa även om det inte råder undantagstillstånd i landet.
Läs mer:
Natalia Espinoza: ”Plötsligt växte motståndet fram”
Våldet har redan skördat många offer. Över 20 personer har dött i protesterna och över 2 000 har skadats. Många demonstranter har skadats av polisens gummikulor och rökgranater. En vanlig skada är att demonstranter blivit blinda på ett öga. Även flera demonstranter har varit våldsamma.
I takt med att våldet ökat och nått den högsta nivån hittills sedan diktaturens fall 1990 har kritiken mot regeringen hårdnat. Däribland anklagar organisationen Human Rights Watch den chilenska polisen för ”allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna”. Organisationen grundar sina anklagelser på hundratals rapporter om övervåld, misshandel och sexuella övergrepp.
Protesterna och våldet har också påverkat landets ekonomi. Den chilenska centralbanken har nyligen deklarerat att den pumpar in motsvarande 20 miljarder dollar för att stimulera fler investeringar. Det är dock knappast tillräckligt för att skapa lugn och stabilitet.
Läs mer:
Victor Cruces: ”Det har blivit extremt dyrt, även för medelklassen”
Fakta. Chile
Yta: 756 102 kvadratkilometer (Sveriges yta är 450 000 kvadratkilometer)
Befolkning: 18,2 miljoner
Religion: 67 procent av befolkningen är katoliker
Militärkuppen: 1973 störtades den valda presidenten Salvador Allende efter en militärkupp. Generalen Augusto Pinochet tog över makten. Han satt kvar vid makten till 1990.
Politik: Sedan den 11 mars 2018 är Sebastián Piñera landets president. Piñera representerar högerpartiet Renovación Nacional som ingår i regeringskoalitionen Coalición por el Cambio (koalition för förändring).
Nyliberalt experiment: Amerikanska ekonomer som Hayek, Friedman och Buchanan utvecklade nyliberalismen. Första gången dessa teorier tillämpades i praktiken var i Pinochets Chile efter militärkuppen 1973. Det behövdes en diktatur för att testa nyliberalismen.
Tidslinje. Protesterna i Chile – detta har hänt
2017: Sebastian Piñera blir president för andra gången.
25/10 2019: 1,5 miljoner människor demonstrerar i Santiago.
19/11 2019: Polisen förbjuds att använda gummikulor sedan omkring 400 människor fått ögonskador.
November 2019: En rapport presenteras som visar att karabinjärer använt övervåld mot demonstranter.
Text: Mats Wingborg
Foto: John Englart/CC
