Flera militärkupper i Västafrika har avlöst varandra. I Burkina Faso tidigare i år, i Guinea 2021 och i Mali har militära kupper genomförts både 2020 och 2021. Utvecklingen i Västafrika är ett av flera tecken på att demokratin trängs tillbaka. I alla dessa länder fanns allvarliga brister i de demokratiska systemen redan tidigare, men genom kupperna har demokratin definitivt sopats bort. Dessvärre är detta ett av flera tecken på en global utveckling där demokratin har försvagats.
Under flera decennier utvecklades världen i demokratisk riktning. Under 1970-talet demokratiserades Spanien och Portugal. Under 1980-talet spred sig den demokratiska utvecklingen till Latinamerika. Berlinmurens fall 1989 öppnade för en demokratisering i Östeuropa och året därpå frisläpptes Nelson Mandela efter att ha tillbringat nästan 10 000 dagar i fängelse. Sydafrika demokratiserades, men också många andra stater på den afrikanska kontinenten gick i samma riktning.
Men trenden mot ökad demokrati har brutits. Varieties of Democracy (V-Dem) institutet vid Göteborgs universitet mäter länders grad av demokrati och världens demokratiska utveckling. I institutets senaste rapport Autocratization Turns Viral (2021) konstateras att världen idag är på ungefär samma demokratiska nivå som 1990. Därefter har demokratin successivt försvagats.
En orsak till den negativa trenden är att militär tar över makten och de politiska valen skrotas. Men den stora negativa trenden är en annan, att allt fler länder utvecklats i riktning mot elektorala autokratier. Det handlar om länder som genomför politiska val men där dessa är behäftade med fusk och oegentligheter och där valen därför inte kan betecknas som rättvisa och fria. Totalt sett lever för närvarande 68 procent av världens befolkning i länder som antingen inte alls har politiska val eller som kan betecknas som elektorala autokratier.
V-Dem institutet förklarar hur det ofta går till när demokratin försvagas. En negativ demokratisk utveckling följer ofta ett bestämt mönster: Först attackeras media och det civila samhället samtidigt som regeringen sprider falsk information. Särskilt vanligt är det med angrepp riktade mot oberoende och fria fackföreningar. I nästa skede misskrediteras och attackeras den politiska oppositionen. I det tredje skedet undermineras valsystemet. En sådan utveckling har vi bland annat sett i Turkiet och Hongkong. En central slutsats är att attacker mot det civila samhället, däribland fria fackföreningar, ofta är inledningen på en politik som försvagar demokratin.
Text: Mats Wingborg
Foto: Marco Dormino/UN Photo
