Debatt: Nödvändigt med politiska reformer av pensionerna

Den senaste tiden har pensioner blivit ett hett ämne i politiken och det verkar som om det kommer vara en av de viktiga frågorna i valet. Om man inte har en djup kunskap om pensionssystemet kan det bli förvirrande när politikerna börjar lova saker. Låt oss börja med en kort historik och överblick.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

I slutet av 1980-talet började man tala om att det då gällande ATP-systemet skulle bli för dyrt i framtiden, eftersom finansieringen byggde på de livslängder man hade kring 1960. 1994 gjordes en principöverenskommelse om ett nytt system. 1995 började pengar sättas av enligt det nya systemet och 1999 infördes det till fullo. År 2000 fick vi vårt första ”orange kuvert” och för de som ville kunde man göra val i premiepensionen. 2010 bildades Pensionsmyndigheten av Premiepensionsmyndigheten och delar av Försäkringskassan.

När man utformade pensionssystemet på nittiotalet hade man i färskt minne den finanskris som ledde till att Riksbanken höjde räntan till 500 procent och ville därför hålla pensionerna skilda från övriga statskassan. Vidare ansåg man att det skulle finnas en koppling mellan vad man satte in och vad man fick ut. Slutligen ville man att systemet skulle justera för ändrad livslängd. Detta ledde till att man utformade systemet utifrån tre grundprinciper:
1. Livsinkomstprincipen – alla skattade inkomster under hela livet skulle ge pensionsrätter.
2. Ekonomiskt följsamt – pensionssystemet skulle bära sig självt och inte vara kopplat till övriga statskassan.
3. Följsamt till livslängd – när man tar ut pensionen ska pensionsrätterna fördelas över förväntad livstid.
Det skulle finnas en grundtrygghet med garantipension och bostadstillägg som finansierades av statskassan. För att sköta överenskommelsen tillsattes en blocköverskridande arbetsgrupp, Pensionsgruppen.

Allt detta har konsekvenser för dig när du blir pensionär. Livsinkomstprincipen leder till att de som haft låga löner får låga pensioner. Har du varit borta från arbetsmarknaden eller jobbat deltid en längre tid så kommer detta synas i pensionen.

Ekonomiskt följsamt betyder att pensionssystemet står för sig självt. När tillgångarna överstiger skulderna får man sin pension enligt beräkning. När skulderna överstiger tillgångarna så sänks pensionerna. Grundtryggheten gör förvisso att sänkningen inte slår igenom till fullo för de som har lägst pensioner. Men, alla pensionärer måste vara medvetna om att pensionen kan komma att sänkas under en period. Detta såg vi efter finanskrisen 2009. Åren mellan 2010 och 2017 var pensionerna lägre än de varit om den mekaniken inte funnits.

Läs mer:
Växande oro för pensionerna

Följsamt till livslängd betyder att när du börjar ta ut din pension kommer Pensionsmyndigheten att kolla hur många månader du förväntas leva och fördela dina pensionsrätter på så många utbetalningar. Du kommer att få pension så länge du lever, men beräkningen sker utifrån din förväntade livslängd. När den förväntade livslängden stiger så sänks din framtida pension automatiskt. Det är ju naturligtvis glädjande att förbättrad hälsa gör att den förväntade livslängden stiger. Den ökade livslängden är dock inte jämnt fördelad över befolkningen. Det är höginkomsttagarna som rusar i väg medan arbetarna inte har lika god utveckling. Enda möjligheten att styra storleken på din pension är att ta ut den senare, eftersom du då har färre månader du förväntas leva vid pensionsuttaget.

Pensionsgruppen har givit politisk stabilitet åt systemet. Detta är viktigt eftersom den här typen av långsiktiga försäkringar behöver stabilitet. Det är även viktigt att pensionärerna vet vilken pension de kan förvänta sig. Men, eftersom en majoritet i riksdagen kommit överens om pensionerna så har väljarna aldrig haft möjligheten att säga sitt i ett val.

Läs mer:
Fakta om pensionssystemet

Det som hänt under resans gång är att man satt in mindre pengar än man sade från början (17,21 procent i stället för 18,5 procent) och att förväntad livstid ökade snabbare än man trodde på nittiotalet. Resultatet visar att de som haft låga inkomster har fått så pass låg pension att de inte får mycket mer än de som lever på grundtrygghet. Hittills har statsmakternas reaktion på detta varit att man först rekommenderat och sedan lagstadgat senare uttag av pension. Man kommer även att höja åldern när man kan få grundtrygghet. Detta är den enkla lösningen eftersom man inte behöver ändra i mekaniken eller höja insättningarna.

Nu är det ju inte så att alla som tar ut sin pension tidigt gör det för att man inte vill jobba längre. Många gör det för att man inte orkar jobba kvar och inte har möjlighet att få sjukersättning. Eftersom dessa människor ofta haft låga löner så innebär det att pensionerna blir mycket låga.

När man tittar på hur det ser ut idag så har cirka 14 procent av männen och 48 procent av kvinnorna så låg pension att de har rätt till garantipension. Det är allt fler som upplever att de inte får en tillräcklig pension. Vad som är en rimlig pension är naturligtvis ytterst en politisk fråga. Hittills har pensionsgruppen inte åtgärdat problemet. Detta ledde till att regeringen under förra året drev igenom ett tillägg för de som får mellan 9 000 och 17 000 kronor. Detta är pengar som tillförs pensionärerna från statskassan.

Hur ska vi då tänka när vi hör vad politikerna har att säga?

Om man argumenterar för ett i stort oförändrat system så betyder det att de ojämlikheter som finns på arbetsmarknaden direkt speglas i din pension, med särskild tyngdvikt på kvinnor.

Om man argumenterar för att tillföra skattemedel så kopplar man åter ihop pensionerna med statskassan och tar bort kopplingen mellan vad man sätter in och vad man får ut.

Om man argumenterar för höjda avgifter skall dessa betalas av dig eller din arbetsgivare.

En upplösning av Pensionsgruppen riskerar att pensionssystemet tappar sin stabilitet eftersom pensionerna kommer göras om utifrån mandatperiodens majoritet vart fjärde år.

Vad du föredrar beror på din ideologi. Men, det är viktigt att förstå vilka konsekvenser olika alternativ har eftersom alla politiker har en förmåga att få sina egna förslag att låta bra.

Jag hoppas att vi kan få ett resultat där politikerna uppfattar att väljarna avgjort vad pensionssystemet skall åstadkomma och att Pensionsgruppen kan förvalta det resultatet.

Om vi inte lyckas med det är den alternativa vägen att lösa det genom våra kollektivavtal.

Text: Magnus Andersson, pensionsinformatör inom Seko Posten och styrelseledamot inom Seko Posten Stockholm Norr
Foto: Alex Blajan/Unsplash

Andra läser

Argentina

Argentina: Från tragedi till något ännu värre 

José Figueroa är fotograf och tar bilder för Första Linjen. Han är uppvuxen i Córdoba i Argentina och kan mycket om argentinsk politik.
I början av året reste han tillbaka till sin hemstad. Samtalen med släkt och vänner handlade ofta om presidenten Javier Milei.

Postnord

Ny storklubb inom posten 

Den 18 mars kommer den nya storklubben Seko Posten Stockholm/Uppland att ha sitt första årsmöte. Den kommer att bestå av en sammanslagning av de sex tidigare klubbarna Stockholm syd/centrum, Stockholm norr, Uppland samt terminklubbarna i Årsta, Rosersberg och Utrikes (Arlanda). Den nya klubben kommer att få omkring 2 000 medlemmar.