Fakta om pensionssystemet

Dagens pensionssystem startade delvis 1995 och fullt ut 1999. Det gamla ATP-systemet (Allmän Tilläggspension) hänger dock fortfarande med ett tag till för dem som är födda 1953 eller tidigare.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

För dem som är födda 1954 eller senare gäller följande:

  • 18,5 procent beräknat på din taxerade inkomst sätts av till din pension. Det finns ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp där högre inkomst inte ger pensionsavsättningar (40 250 kr i månaden 2019). Systemet består av tre delar:

A. Inkomstpensionen

16 procent av din taxerade inkomst ger pensionsrätter till inkomstpensionen under hela livet. Så, inte bara inkomstens storlek, utan också ju fler år du arbetar, desto högre pension.

Dessutom ger barnafödande/adoption pension genom barnårsrätter. Likaså kan år när du gjort värnplikt eller studerat vara pensionsgrundande.

Inkomstpension och barnårsrätt går tillbaka till 1960 medan plikttjänstgöring och studier räknas från 1995. Mer upplysningar om detta kan du få från Pensionsmyndigheten.

Läs mer:
Växande oro för pensionerna

B. Premiepensionen

2,5 procent av din taxerade inkomst sätts av till premiepensionen. Det är den del av pensionskapitalet som du själv kan placera i olika fonder, i det så kallade premiepensionsvalet. Insättningar till premiepensionen har gjorts sedan 1995.

C. Grundskydd

Det ska garantera dem utan eller med låga pensionsrätter en viss pension. De som inte tjänat in allmän pension (inkomst- plus premiepension) över en gräns (cirka 11 000 kronor per månad) får garantipension. Garantipensionen läggs ovanpå din intjänade pensionsrätt. För att få full rätt till garantipension krävs 40 års bosättning i Sverige. Man kan också söka bostadstillägg för sina boendekostnader. Det finns även ett äldreförsörjningsstöd för de som behöver ytterligare stöd. Förutsättningen för att ta del av grundskyddet är att man fyllt 65 och tar ut fullt av sin allmänna pension. Uppgifter om hur mycket man fått insatt till sin allmänna pension meddelas årligen i det ”orange kuvertet” från Pensionsmyndigheten.

Läs mer:
Debatt: Nödvändigt med politiska reformer av pensionerna

D. Tjänstepension

Om tjänstepensionen är avtalad inom ramen för ett kollektivavtal kallas den för kollektivavtalad tjänstepension. I de kollektivavtal som Seko slutit finns sådan avtalspension. Om arbetsgivare inte slutit kollektivavtal förekommer ibland ändå att de kommer överens med de anställda om ett pensionstillägg. Detta kallas för individuell tjänstepension.

Källa: Seko

Andra läser

Nyheter

”Därför har vi rätt i striden om tågvärdarna”

Rainer Andersson, ordförande i Seko Pendelklubben, är en frontfigur i kampen för att tågvärdarna på pendeltågen ska behållas. Det är också en stor fråga i valet, eftersom både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hävdar att tågvärdarna ska behållas medan den styrande majoriteten i Regionen, det vill säga M-L-KD-C-MP, har godkänt att de ska tas bort. Första Linjen ställer frågor till Rainer Andersson för att komma under ytan och förstå hur resonemangen går.

Krönika

Stefan Pagliarini: Marknaden – vår tids religion

Det råder i dagens Sverige en närmast religiös övertro på marknaden. Istället för att driva verksamheten själva hyr stat, kommun och landsting ut den till mer eller mindre seriösa aktörer vars enda syfte är att fylla den egna kassakistan.