Nytt pass drar i gång på M/S Nämdö 

De japanska körsbärsträden har slagit ut i Kungsträdgården och våren har äntligen kommit med full kraft. Det glittrar från vattnet i Nybroviken och vid kajplats E ligger båten M/S Nämdö. Där står den parkerad när den inte är i drift. Kajplatsen fungerar som en depå, men snart ska båten ut i ordinarie trafik. Alldeles nyss har fyra från besättningen klivit ombord.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Maskinmatrosen Eric Ekblom startar står i fören och pratar med befälhavaren Mathias Mattsson. Eric är på väg ner i maskinrummet för att sätta i gång de fyra motorerna och fläktarna som ska hålla temperaturen nere. Han trycker också på startknappen för pumpen som för upp bränsle från bottentankarna till dagtankarna. 

Eric Ekboms yrkestitel är maskinmatros. På båten arbetar ytterligare en maskinmatros, Magnus Norbäck och i cafeterian på övre däck jobbar buffisten Nadja Westerholm.

– Båten är i drift på fredag, lördagar och söndagar under våren, den klarar även att bryta is. Övriga dagar i veckan ligger den upplagd här vid Nybrokajen, förklarar Eric.

I maskinrummet måste man ta på sig hörselskydden. Maskinerna är tillverkade av Volvo och går på diesel. När alla fyra dragit i gång dånar det ordentligt. Bensin är för lättantändligt och inte tillåtet på sjön. Numera finns också båtar som går med eldrift eller som kombinerar el med andra drivmedel. 

Motorerna levererar också el till andra funktioner på båten. När den ligger i hamn används en elkabel för att förse båten med elektricitet, men nu har den kopplats ur. Sedan finns också system med reservbatterier ombord. Det är avgörande för säkerheten att elen inte bryts.

Det finns också andra aspekter på säkerheten. Det handlar både om livräddning om båten skulle behöva evakueras och om brandskydd. Bland de farligaste som kan hända är om det uppstår en brand på båten när den är till sjöss.

– Jag började jobba ombord på Waxholmsbolagets fartyg 2003 och har gjort så till och från sedan dess. M/S Nämdö togs i trafik 2009. 

Efter många år i yrket har både Eric och Magnus blivit rutinerade. De kan maskinerna utan och innan. Det är också vana ved att mecka med maskinerna för att åtgärda olika problem. Emellanåt behövs större reparationer, då hamnar båten på ett varv. Det finns flera varv i närheten som används. På Beckholmen, Tenö och Kummelnäs. På vilket varv en båtar hamnar beror bland annat på vad som behöver åtgärdas och hur omfattande reparationer som behövs. Vid större insatser hamnar båtarna ofta på varvet i Kummelnäs.

Både Eric och Magnus har erfarenhet från många andra båtar. Ibland jobbar Eric på en ångbåt. Det arbetet skiljer sig mycket från det på M/S Nämdö. Då får han stå i maskinrummet och elda. 

– Men även arbetet på den här båten är varierat. Ingen tur är riktigt lik en annan. Vädret varierar, ibland är det många passagerare och ibland få, säger Magnus.

Det är också stor skillnad mellan olika säsonger. På vintern är det betydligt färre passagerare än på sommaren.

– Fint väder och sol är förstås härligt, men det kan också vara skönt med det lugna vinterturerna, säger Eric.

Det börjar bli hög tid för att påbörja dagens resa. Landgången tas in och Eric tar plats i aktern för att kontrollera att sikten är fri när båten ska backa. Långsamt glider det ut i vattnet och vänder. Den första korta färden går från Nybrokajen till Strömkajen där passagerare väntar. 

I kafeterian har Nadja påbörjar sitt arbete. Idag skiner solen och det kan bli gott om passagerare. Hon brer smörgåsar och sätter i gång kaffeautomaten. Hon har tidigare varit med i ett reportage i tidningen Sjömannen, men förklarar att hon inte vill vara med på bild.

Vid Strömkajen står en prydlig kö av passagerare och väntar på båten. Några har varit tidigt på plats för att få fönsterplats på övre däck. Så snart passagerarlandgången har lagts ut strömmar folk in. Några har tunga väskor som de bär upp för den branta trappan, men båten har också en hiss, både för äldre som har svårt att gå och för personer med funktionsnedsättningar.

Det blir dock långt ifrån fullt. Några minuter före avgång har 43 passagerare klivit på, men det finns plats för totalt 280 personer. Det blir med andra ord ganska gott om utrymme för resenärerna.

– Men snart börjar den verkliga högsäsongen. Då kommer det att bli betydligt mer trångt ombord, konstaterar Nadja.

Inom några minuter påbörjas dagens tur, det blir många stopp, bland annat på Rindö och Ljusterö. Först klockan 22.15 är båten tillbaka till Stockholm. Passagerarna kommer att släppas av på Strömkajen. 

Långa turer hör till vanligheten. Karakteristiskt för branschen är just de långa passen, men däremellan perioder av ledighet. Nadja berättar att hon var på Mallorca förra veckan.

– Men det var inte semester utan bara en period av ledighet i mitt ordinarie schema.

Sedan kan de långa passen inte vara hur långa som helst. 

– Enligt vilotidslagen för sjömän får ett pass högst vara 14 timmar, säger Nadja.

Nadja tycker att det både är för- och nackdelar med det oregelbundna schemat och perioder med långa pass.

– Fördelen är att det bir ordentliga sammanhängande ledigheter. Nackdelen att man missar mycket under perioderna när man jobbar.

På båten finns också sovhytter för personalen. Det är en nödvändighet. Under långa perioder finns ingen möjlighet för de anställda att komma hem då natthamnarna är ute i skärgården. Hytterna skapar också en möjlighet att sova över för den som slutar sent och ska fortsätta att arbeta på båten tidigt dagen därpå. Det är en möjlighet som Eric tänker utnyttja efter denna färd. 

– Det spar tid att slippa åka hem. Nu kan jag vakna på arbetsplatsen.

Av besättningen om bord är alla utom befälhavaren Mathias med i Seko. Mathias tillhör i stället sjöbefälsförbundet. Mest fackligt aktiv är Eric som bland annat är vice ordförande i den fackliga sektionen inom Blidösundsbolaget. I mångt och mycket är Seko Sjöfolk som ett förbund inom förbundet, arbetsvillkoren skiljer sig från de flesta andra yrken och det finns också en speciell gemenskap bland dem som jobbar på båtar och fartyg.

– Sedan är många av de fackliga frågorna ändå ganska lika andra branscher. Som vanligt handlar det mycket om löner, scheman och arbetstider, säger Eric.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Andra läser

Krönika

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Kultur

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.