Vinst för hela samhället med mer järnväg

– Kommuner utan järnvägsförbindelser har lägre ekonomisk tillväxt, högre medelålder och en mer negativ befolkningstillväxt, det konstaterar järnvägsexperten Per Corshammar när han pratar med Första Linjen.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Per Corshammar (bilden) har tidigare arbetat på Banverket men är idag konsult. Under senare år har han skrivit en rad rapporter, bland annat åt Järnvägsfrämjandet. Ett av hans specialområden är hur järnvägen påverkar lokala samhällen.

– Orter med tillgång till järnväg gör stora vinster. I järnvägskommuner är medianinkomsten 7 534 kronor högre än i kommuner utan järnväg. Ett annat sätt att beskriva samma sak är att en person som bor i en kommun får betala 628 kronor i månaden för att inte ha en järnvägsstation.

Skillnaderna i medianinkomst hänger nära samman med att andelen högutbildade är högre i kommuner med järnvägsstation än i kommuner utan järnväg. Utbildning blir tillgängligare för medborgare med järnvägsförbindelser vilket gör att både fler skaffar sig en högre utbildning och att kommunen lockar till sig fler högutbildade.

– Efter pandemin har dessutom antalet som jobbar på distans helt eller delvis ökat kraftigt. Kommuner med goda tågförbindelser har större möjlighet att dra till sig välutbildade personer som jobbar på distans än kommuner utan järnväg. Att kunna erbjuda utbildning eller tågresor till orter med utbildning har stora effekter på både konkurrenskraften och arbetsmarknaden.

Corshammar drar slutsatsen att det är en god samhällsekonomisk investering att göra järnvägen tillgänglig i fler kommuner. Det förbättrar både invånarnas och kommunernas ekonomi och motverkar att klyftan mellan storstäder och glesbygd växer.

Text: Mats Wingborg
Foto: Infranord

Andra läser

Vård

”Så försöker vi bryta rekryteringen till kriminella gäng”

– För att vända utvecklingen med gängkriminaliteten behövs mer resurser till skolan och fler jobb åt unga. Idag är alltför många vägar stängda eller saknas helt, säger Camila Salazar Atías, senior specialist på destruktiva subkulturer anställd av Fryshuset i Stockholm.