Utvecklingen inom väg- och banbranschen är motsägelsefull. Samtidigt som fler företag går i konkurs genomförs ovanligt många stora infrastrukturprojekt och det råder brist på arbetskraft. Hur dessa till synes oförenliga tendenser hänger samman är oklart, men Lars Karlsson har en teori.
– När företag går i konkurs handlar det vanligen om att de antingen har för små intäkter eller att de tar ut för mycket pengar. Min uppfattning är att den senare förklaringen har blivit viktigare. På sista tiden har det förekommit många konstiga konkurser. Företagen har inte gått dåligt, men ändå gått med förlust.
En annan tendens som kan förklara konkurserna är att de stora svenska bolagen inom väg- och ban allt oftare lägger anbud på mellanstora projekt.
– Jag tänker framför allt på NCC, Peab och Skanska. De verkar inte alltid ha kapacitet att klara de riktigt stora projekten. Eller så kanske de betraktar sådana projekt som ekonomiskt riskabla, de innefattar ju enormt många underleverantörer. Istället ger de sig oftare in i lite mindre projekt, vilket kan bidra till att minska utrymmet för andra företag inom det segmentet.
Lars Karlsson menar också att de stora svenska företagen genomgått stora inre omorganiseringar. Trots att det är gott om uppdrag har flera av företagen dragit ner på den egna personalen, det gäller både NCC och Peab.
– Då blir man mer beroende av att använda sig av underleverantörer. Det kan vi se på ökningen av hängavtal kopplade till väg- och banavtalet.
Inte minst i Stockholmsområdet pågår många stor projekt för tillfället. Lars Karlsson pekar särskilt på utbyggnaden av tunnelbanan. Ett annat stort projekt är Förbifart Stockholm, som nu kommit in i ett nytt skede där man ska gjuta tunnelväggar. Inte långt från Stockholm finns också byggnaden av ett nytt förvar för kärnkraftsavfall i Forsmark och ostlänken där ett dubbelspår ska byggas för järnvägen mellan Södertälje och Linköping.
– Istället för svenska bygg- och anläggningsföretag har stora koncerner blivit allt viktigare i de stora projekten. Företag från andra länder dominerar exempelvis arbetet med att bygga ut tunnelbanan.
De utländska företag som Lars Karlsson hänvisar till är bland annat kinesiska China Railway Tunnel Group (CRTG), som ansvarar för byggnaden av en ny tunnelbanestation i Sickla, och italienska ITINERA, som är involverat i flera projekt kopplade till utbyggnaden av tunnelbanan.
– Sedan har vi två tjeckiska och slovakiska företag, däribland Subterra, som sköter tunnelsprängningar och flera norska företag som är involverade i infrastrukturprojekten i Stockholm.
De utländska företagen har ofta med sig egen personal, även om de också anställer personer i Sverige. Inte sällan är det emellertid nödvändigt att ta med egna anställda eftersom det råder brist på kompetent personal här.
– Det gäller inte minst ”spränggubbar”. Kanske finns 2 000 licensierade i Sverige, men det räcker inte på långa vägar när projekten blivit så många. Det handlar inte heller bara om projekt i Stockholmsregionen. Många söker sig också till Kiruna, där stora delar av staden flyttas, eller till andra delar av gruvindustrin. Dessutom drar Norge till sig en hel del arbetskraft, där pågår flera infrastrukturprojekt. Utan importerade sprängare från Tjeckien och Slovakien skulle vi inte klara behoven här.
De utländska företag som ansvarar för infrastrukturprojekt i Sverige har alltid kontor på plats, inte sällan med lokala svenska chefer. Ändå kan det ibland bli svårt för fackliga organisationer att påverka.
– Vi har en fungerande relation med de lokala cheferna inom kinesiska CRTG, men då och då förklarar de att de inte har befogenhet att fatta vissa beslut utan måste be om ett godkännande av en chef högre upp i hierarkin. Det kan exempelvis gälla mer omfattande avtal. Men vi har ingen kontakt med chefer högre upp i CRTG, det betyder att vi blir utan inflytande.
Ett annat problem är att den medföljande utländska arbetskraften ofta är svår att organisera fackligt. De befinner sig för det mesta i Sverige under en begränsad period.
– Det handlar bland annat om de 60-talet anställda som kinesiska CRGT tagit med sig. När det gäller arbetskraft från länder utanför EU har vi ganska god koll på hur många det handlar om eftersom vi är med och tillstyrker ansökningarna om att arbetskraften ska få arbeta i Sverige.
Fakta. CRTG.
China Railway Tunnel Group (CRTG) har huvudkontor i Guangzhou i Guangdongprovinsen i Kina. CRGT ingår i sin tur i koncernen China Railway Group Limited, vars huvudägare utgörs av det statsägda företaget China Railway Engineering Corporation.
Text: Mats Wingborg
Foto: Liza Simonsson/Region Stockholm
