Yvonne Boström kommer släntrande från kontoret. Hon växlar några ord med Susanne Ney och tillsammans desinficerar de händerna med hjälp av en ny spray.
– Normalt brukar det resa mellan 9 000 och 10 000 personer dagligen med Arlanda Express. Häromdagen var antalet 299. Känslan är nästan surrealistisk, säger Yvonne Boström.
Yvonne har arbetat som tågvärd på Arlanda Expressen sedan 2001. Hon viserar biljetter, svarar på frågor, hjälper resenärerna och tar tillvara på kvarglömda saker.
– Det är ett jobb med mycket fart och fläkt. Det händer alltid nya saker. Men ofta handlar det om att hjälpa passagerarna att hitta biljetterna på mobilen.
Det går att resa till Arlanda på olika sätt – med pendeltåg kombinerat med reguljär buss, med flygbuss och med Arlanda Express. Att resa med Arlanda Express är det dyraste men också snabbaste alternativet.
– De som reser i jobbet brukar ofta välja Arlanda Express, men också många andra grupper av människor. Blandningen är stor. Inte sällan är resan med Arlanda Express en liten del av ett större resepaket. Då upplevs inte extrakostnaden som så stor. Dessutom ger vi mycket service. Det handlar inte bara om hjälp utan också om ekonomiska garantier. Om tåget är mer än fem minuter försenat så får passageraren en ny biljett. Skulle förseningen bli mer än 30 minuter får passagerarna rätt till merkostnaden. Ytterst kan det handla om pengar till en ny flygbiljett. Allt detta står Arlanda Express för. Det är det inga andra som gör, varken flygbussarna eller taxi.
På det stora hela brukar dock Arlanda Express vara i tid. Punktligheten är 98,7 procent, hävdar Yvonne. De gånger de blir förseningar beror det för det mesta på att det blivit stopp på spåren. Trafikverket äger spåren fram till Skavstaby, därefter är det Arlanda Express spår. Men hela sträckan delar Arlanda Express på spåren med andra aktörer, både fjärrtåg och pendeltåg. Blir det stopp där blir det också stopp i hela systemet.
Det är ingen slump att Yvonne blivit kvar på Arlanda Express. Hon trivs bra och det bästa med jobbet, säger hon, är den starka sammanhållningen bland de anställda.
– Vi har världens bästa personal. Även om jag är på dåligt humör när jag kommer till arbetet brukar jag alltid bli glad när jag möter mina kolleger.
Ofta brukar Yvonne börja jobbet på eftermiddagen. Hon jobbar också ofta kväll och nätter.
– Det enda jag undviker är de tidigaste morgonpassen. Det första tågen börjar gå redan 4:30. De passar andra bättre.
Yvonne är också ordförande i Seko-klubben vid Arlanda Express. Totalt arbetar ungefär 150 personer vid företaget, tågvärdar och förare. Av dessa är omkring 90 medlemmar i Seko. Antalet medlemmar har också ökat sedan coronakrisen bröt ut. Den oroliga tiden har fått fler att söka sig till facket. Sedan finns också anställda som tillhör TCO-förbundet ST och några enstaka som är organiserade inom Saco.
Vanligtvis är de stora frågorna för Seko-klubben att försöka få upp lönerna och att få bättre handdatorer att arbeta med, det vill säga de små datorer som tågvärdarna bär med sig för att kunna visera och sälja biljetter. Nu är dock situationen en helt annan. Tågvärdarna är permitterade med 40 procent och förarna med 20 procent. Samtidigt har staten gått in och täckt en stor del av lönerna. Ett litet avbräck blir det dock. Tågvärdarna har förlorat sju procent av sin tidigare lön och förarna fyra procent.
Även för Yvonne har neddragningarna ändrat hennes arbete. Mycket tid har fått ägnas åt förhandlingar med arbetsgivaren. Klubben delar på facklig tid motsvarande en dag i veckan men vanligen brukar det inte vara Yvonne som tar ut störst andel av den tiden utan snarare sekreteraren eller kassören.
– Men under sista tiden har det blivit mycket fackligt arbete även för mig.
Det råder också oro bland de anställda, konstaterar Yvonne.
– Ingen vet vad som kommer att hända. Många saker är osäkra. Som om flyget någonsin kommer att komma tillbaka till den nivå som det hade innan krisen. Ingen kan svara på sådana frågor. Det går inte.
Samtidigt är Yvonne ändå optimist. Hon menar att Arlanda Express är ett stabilt företag. Eftersom hon sitter med i bolagsstyrelsen har hon också insyn. Företaget som driver Arlanda Express heter A-Train AB och har ensamrätt på trafiken fram till 2050. Ägarförhållandena inom företaget har skiftat. Dagens ägare består av en australiensk pensionsfond och det kinesiska företaget SAFE, som i sin tur kontrolleras av en avdelning inom den kinesiska centralbanken.
– Min bild är att ägarna hittills har varit beredda att satsa på Arlanda Express. Det är också svårt att se vad de har för annat alternativ. Men avgörande är förstås hur det ser ut när krisen är över.
På perrongen dyker Husein Husein upp. Han går in i vagnarna och tömmer papperskorgar och plockar bort skräp. I hans jobb ingår också att städa perrongen. Han hör inte till dem som blivit permitterade. Ändå är han orolig.
– Blir det neddragningar kan det att komma att påverka även mitt jobb, säger Husein Husein.
Ett nytt tåg ska snart lämna perrongen. Denna gång är det inte är det inte Yvonne som är tågvärd utan Eric Lundberg. Trots krisen ser han glad ut.
– Det är ingen idé att fundera för mycket på framtiden. Det är ändå ingen som vet vad som kommer att hända. Det blir som det blir.
Tåget startar och glider iväg efter perrongen. Någon större risk för smitta råder knappast. Det sitter bara en passagerare i varje vagn.
Fakta. Arlandaexpress
Trafikerar sedan den 24 november 1999 sträckan Stockholm C och Arlanda flygplats. Arlanda express drivs av A-Train AB och har ensamrätt på trafiken fram till 2050. Ägare är en australiensk pensionsfond och det kinesiska företaget SAFE, som i sin tur kontrolleras av en avdelning inom den kinesiska centralbanken.
Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa
