Avtalsrörelsen har dragit i gång. Vad händer?
– I dagsläget har Seko lämnat in yrkanden inom väg- och ban, tele och energi. Vi har också mottagit arbetsgivarnas yrkanden inom dessa områden. Det betyder att avtalsrörelsen kommit i gång. Nästa steg blir att analysera arbetsgivarnas bud inför det kommande förhandlingarna. Sedan kommer samma sak ske inom andra branscher. Seko och arbetsgivarna kommer att lägga fram yrkanden som grund för förhandlingarna.
En grund för lönehöjningar är det så kallade märket, som grundar sig på löneutvecklingen inom industrin. Inför årets avtalsrörelse är LO:s krav att märket ska vara 4,4 procent, dock minst 1 192 kronor i månaden. Seko ställer sig bakom detta krav. Samtidigt finns röster inom Seko, som tunnelbaneklubben i Stockholm, som tycker att 4,4 procent är för lågt med tanke på att inflationen är betydligt högre. Vad säger du till dem?
– Först och främst har jag stor förståelse för argumentet. Jag vet att många har det väldigt tufft och att priserna skjutit i höjden. Vi ser också att regeringen vill ge kompensation till olika grupper i samhället, som till dem som förbrukat mycket energi. Då är det verkligen befogat att ställa frågan varför inte också arbetare ska kompenseras. Men det finns också starka argument för att ställa sig bakom LO:s krav. För det första ökar det fackliga styrkan när vi agerar enigt. För det andra har LO dåliga erfarenheter av att få igenom höga lönekrav under perioder av inflation. Det skedde under 1970-talet. Då fick vi visserligen igenom ordentliga lönelyft, men reallönerna sjönk på grund av att inflationen var hög. Men vad som är viktigt nu är att också chefer och andra välbetalda grupper tar sin del av ansvaret och avstår från oskäliga löneökningar.
Inom väg- och ban, tele och energi har Seko lämnat in sina yrkanden. Är det något särskilt som sticker ut utöver de generella kraven på höjda löner?
– Varje branschområde har sina specifika krav som kretsar kring frågor som arbetsvillkor, arbetstider och arbetsmiljö. Ofta är det krav som återkommer i varje avtalsrörelse. Men en sak som möjligen sticker ut är att kravet på att få bort förskjuten arbetstid inom energibranschen. Arbetsgivaren har rätt att med 14-dagars varsel flytta arbetstiden, exempelvis kan den ändras från 7.00 till 14.00 och i stället bli från 12.00 till 19.00. Sådant kan förstås vara befogat i vissa fall. Men vad vi sett under senare tid är att många kommuner utnyttjat denna möjlighet. De hoppas kunna använda förskjuten arbetstid för att slippa betala övertidsersättning. Därför är frågan om förskjuten arbetstid något som vi lyft i avtalsrörelsen.
Text: Mats Wingborg
Foto: Alan Kartal
