”Därför har vi rätt i striden om tågvärdarna”

Rainer Andersson, ordförande i Seko Pendelklubben, är en frontfigur i kampen för att tågvärdarna på pendeltågen ska behållas. Det är också en stor fråga i valet, eftersom både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hävdar att tågvärdarna ska behållas medan den styrande majoriteten i Regionen, det vill säga M-L-KD-C-MP, har godkänt att de ska tas bort. Första Linjen ställer frågor till Rainer Andersson för att komma under ytan och förstå hur resonemangen går.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Stämmer det verkligen att MTR tjänar pengar på att ta bort tågvärdarna? Om de tas bort får väl MTR mindre betalt från SL?
– Nej, så är det inte. Tanken med att ersätta tågvärdarna med kameror är från SKL:s sida att spara pengar. I förslaget från trafikförvaltningen, som politikerna i trafiknämnden sagt ja till, framgår det att projektet ska gå med vinst efter drygt sju år. Att det i verkligheten aldrig kommer att gå med vinst är en annan sak då SL:s kostnader för ombyggnad av depåer och fordon (X60A) inte är medräknat.

Vad kostar dagens 370 tågvärdar?
– Det framgår av beslutet i trafiknämnden som lyder så här: ”I takt med att en godkänd teknisk lösning implementeras på fordonen föreslås kravet på att trafikering ska ske med tågvärd ombord utgå ur uppdragsavtalet med sänkt grundersättning till MTR som följd. Detta kommer att innebära en långsiktig kostnadssänkning för pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen i storleksordningen 120–150 miljoner kronor om året.” Alltså upp till 150 miljoner kronor mindre betalt varje år om tågvärdarna ersätts med kameror. Men i själva verket är kostnaderna för de 370 tågvärdarna högre än så. Det handlar med andra ord om en neddragning.

Vad står det i avtalet?
– Avtalet som skrevs 2015 mellan SL och MTR var på 14 år och det totala värdet är på drygt 30 miljarder för hela perioden. Cirka 2 miljarder kronor per år kostar det för SL och skattebetalarna. Det är vad MTR får betalt. Men det står inget i avtalet hur mycket SL betalar för just tågvärdarna. Det står heller inte hur mycket SL betalar för stationsvärdar och förare. Det är inte så ett anbud på trafiken läggs upp. MTR:s anbud på pendeltrafiken var en beräkning av de totala kostnaderna. Här ingick lokalhyra, löner, företagshälsovård, OB, städning, underhåll med mera. Totalt nära 2 miljarder kronor per år med en marginal för lite vinst på detta. I vart fall hoppades man på det.

Så vad kostar en tågvärd?
– Låt oss göra en enkel beräkning. En tågvärd i slutlön tjänar cirka 400 000 kronor per år. Här ingår OB men inte övertid. Lägger vi till 30 procent i sociala avgifter blir kostnaden mer än en halv miljon kronor för arbetsgivaren. Om vi sedan delar 150 miljoner med en halv miljon upptäcker vi att det räcker till 300 tågvärdar. Redan här förstår vi att något är fel då det behövs cirka 370 tågvärdar för att bedriva trafiken. Sedan måste vi lägga till kostnaderna för tjänstepension, utbildning, sjukersättning, övertid, företagshälsovård, arbetskläder, skor, klädskåp, mobil, lokaler, facklig tid, skyddsombud samt behov av arbetsledning, HR, driftledning, lönavdelning, planering med mera. Då kan vi uppskatta den genomsnittliga kostnaden för en tågvärd är minst 600 000 kr per år. Och det är lågt räknat.

Vad blir kontentan?
– Om en tågvärd då kostar 600 000 kronor per år och det behövs 370 tågvärdar för att bedriva trafiken, då blir totalkostnaden 222 miljoner kronor om året. Men avdraget från SL skulle ju bli som mest 150 miljoner. Det ger en mellanskillnad på 72 miljoner kronor till MTR:s fördel. Och det är fortfarande lågt räknat. För att förklara det närmare: SL har förbundit sig i avtalet med MTR att betala en summa som ska täcka kostnaderna för bland annat tågvärdar. Nu vill SL ta bort dessa men drar av en mindre summa än den faktiska kostnaden för just tågvärdarna.

Upplägget gynnar med andra ord MTR, menar du?
– Exakt. Man låter MTR tjäna pengar på att inte ha några tågvärdar. Det står i avtalet att det ska finnas tågvärdar på tågen. Nu vill man ta bort dessa men låter en del av ersättningen bli kvar. Det är att skänka bort pengar utan motprestation.

Och hur stor blir vinsten?
– Med den ena handen ger SL en påse pengar (summan bestämdes när avtalet skrevs) och med den andra handen drar man av en mindre del av detta. Mellanskillnaden får MTR behålla. På så sätt kan företaget komma undan med en rejäl vinst genom att ta bort tågvärdarna. MTR:s vinst blir uppskattningsvis 50–100 miljoner kronor per år. För SL och skattebetalarna blir det som att sälja smöret och tappa pengarna.

Är nu detta förenligt med reglerna kring upphandling av offentlig verksamhet?
– Enligt min uppfattning handlar historien om bluffmakare som försnillar gemensamma tillgångar och raserar det samhälle som vi tillsammans har byggt upp. Det tyder på att det är ett brott mot reglerna kring upphandling. Den frågan borde prövas juridiskt.
– Det gäller våra jobb. Det gäller vår värdighet. Det gäller vår framtid.

Text & foto: Mats Wingborg

Andra läser

Nyheter

”Därför har vi rätt i striden om tågvärdarna”

Rainer Andersson, ordförande i Seko Pendelklubben, är en frontfigur i kampen för att tågvärdarna på pendeltågen ska behållas. Det är också en stor fråga i valet, eftersom både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hävdar att tågvärdarna ska behållas medan den styrande majoriteten i Regionen, det vill säga M-L-KD-C-MP, har godkänt att de ska tas bort. Första Linjen ställer frågor till Rainer Andersson för att komma under ytan och förstå hur resonemangen går.

Krönika

Stefan Pagliarini: Marknaden – vår tids religion

Det råder i dagens Sverige en närmast religiös övertro på marknaden. Istället för att driva verksamheten själva hyr stat, kommun och landsting ut den till mer eller mindre seriösa aktörer vars enda syfte är att fylla den egna kassakistan.