Flera fackförbund, däribland Seko, är missnöjda med Kriminalvårdens hantering av inflytande på arbetsplatserna. Därför har de fackliga organisationerna sagt upp samarbetsavtalet med arbetsgivaren.
En avsikt med samverkansavtal är att facken ska komma in tidigare i olika processer och kunna ge förslag till förändringar.
Orsaken till att fackförbunden nu har sagt upp avtalet är att de upplever att någon samverkan inte finns centralt.
– Arbetsgivaren har inte skött sin del av avtalet, säger Mattias Reinholdsson, vid Sekos klubb på Kronobergshäktet.
Ylva Borelid, regional samordnare, Seko, region Stockholm, instämmer.
– De har inte gått oss till mötes. Vi har tvistat mycket de senaste åren. Vi upplever att arbetsgivaren gör sina egna tolkningar av våra kollektivavtal.
Arbetsgivaren har dragit ned på antalet centrala samverkansmöten där de träffar fackliga företrädare. När det inte är så täta träffar når inte information om förändringar ut så snabbt. Facken menar att mycket av syftet med samverkan då går förlorat.
Arbetsgivaren har också gjort det svårt för anställda att gå på arbetsplatsträffar för att schemat ser ut som det gör.
– De vill inte betala övertid. Det handlar om att de inte vill lägga pengar på det, säger Mattias Reinholdsson.
De fackliga organisationerna har föreslagit att personal som kommer in på ledig tid för att vara med på en arbetsplatsträff ska kunna kompenseras för det.
Facken har också lagt fram andra förslag som de inte fått gehör för. Bland annat att det ska finnas en regel för att utvecklingssamtalen ska ske senast sista mars varje år. På vissa arbetsplatser finns det problem med att utvecklingssamtalet kommer väldigt tätt inpå löneförhandlingen. Då blir det svårt för den anställde att kunna göra förbättringar.
Ylva Borelid förklarar att facken har tröttnat på sättet de blir behandlade på. Även om det i region Stockholm varit ett ganska bra samverkansklimat har det inte fungerat på central nivå.
– Arbetsgivaren tar inte tillvara på fackliga synpunkter. Det är väldigt tråkigt att en så stor myndighet som Kriminalvården inte lyckas ha kvar ett samverkansavtal så att personal kan vara med och påverka i ett tidigt skede. Vår uppfattning är att samverkan ska byggas nerifrån individen och uppåt, säger hon.
Samverkansavtalet kommer att gå ut den 19 mars. Sedan är det åter lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL som gäller.
– Det innebär att allt blir mycket mer formellt. Då måste du göra en skriftlig begäran för alla saker du vill diskutera, säger Mattias Reinholdsson.
Första Linjen har sökt Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg för att fråga hur han ser på att samverkansavtalet sagts upp, men han har inte svarat. Minna Forsblom, tillförordnad HR-direktör, svarar i hans ställe.
– Vi tycker att det är olyckligt att facken sagt upp samverkansavtalet. Vi delar inte riktigt bilden av att samverkan inte funnits centralt. Det har hänt att vi på arbetsgivarsidan missat att informera eller samverka i ett tidigt skede men vi tycker inte att bristerna varit så stora att vi inte kunnat behålla det befintliga avtalet, säger hon.
Fakta. Samverkansavtal
Samverkan handlar om att arbetstagare och arbetsgivare tillsammans ska utveckla verksamheten. Samverkansavtalet som fackförbunden Seko, Saco, ST, Ledarna och Vårdförbundet nu sagt upp har sedan 1999 till stora delar ersatt lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL. Genom avtalet har formella MBL-förhandlingar mellan fackliga företrädare och arbetsgivaren ersatts av informella samverkansgrupper med syftet att arbetsgivaren frivilligt ska öka informationen till de anställda om planerade förändringar. Enskilda medarbetare har kunnat ta frågor vidare uppåt i organisationen när de inte fått gehör lokalt.
Text: Ida Karlsson
Foto: Anna Ledin Wirén
