Forces of Labour – En facklig klassiker

Beverly Silver var länge aktiv i amerikanska Lantarbetarfacket. Som ung aktivist under 1970-talet organiserade hon protester mot Pinochets kupp i Chile. Samtidigt bedrev hon sociologiska studier och blev så småningom professor vid universitetet i Baltimore i USA.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Silver har skrivit många artiklar och böcker om fackligt arbete och fackliga strategier. Den mest kända kom redan 2003 och har titeln ”Forces of Labour – Workers’ Movements and Globalization since 1870”. Den blev omedelbart en klassiker och har översatts till många språk, men tyvärr inte till svenska.

I boken har Silver använt sig av en amerikansk databas över arbetskonflikter i världen. En av de saker hon undersöker är vilken facklig organisering och vilka fackliga konflikter som fått spridningseffekter till andra delar av arbetsmarknaden, det vill säga när organisering och konflikter inom en bransch leder till organisering och konflikter inom andra branscher.

Silver visar att facklig organisering på stora industriarbetsplatser har haft störst påverkan för att få andra grupper av anställda att organisera sig. Hon nämner särskilt bilindustrin och den betydelse som organisering av textilarbetare i många länder idag. Den underliggande tesen är att fackliga organisationer som har potential att bedriva ”utpressningspolitik”, det vill säga där strejker skulle hota företagens vinster och skada samhällsekonomin, har särskilda möjligheter att initiera en bredare facklig organisering.

Silver visar också hur företag försöker minska de fackliga organisationernas makt genom att flytta tillverkning till länder med billigare och mindre organiserad arbetskraft. Inte minst inom bilindustrin har den strategin varit vanlig. Men denna ”företagsflytt” gör inte att kampen försvinner, snarare flyttas den geografiskt och ibland intensifieras den där produktionen växer.

Som nämnts är Silvers bok framför allt en historisk genomgång av vad som skett tidigare. I kölvattnet av hennes teorier har de följt en global diskussion om vilka fackliga organisationer idag som har störst betydelse för att dra med sig anställda inom fler branscher. Något enhälligt svar på frågan finns inte, men flera forskare nämner anställda som arbetar med transporter, som lokförare och hamnarbetare. Om den tesen är sann har dessa yrkesgrupper ett särskilt ansvar för att gå i bräschen för en samlad facklig organisering. Då blir det också viktigt att fackligt aktiva inte bara visar engagemang för den egna yrkesgruppen, utan också för löntagargruppen i dess helhet.

I den fortsatta diskussionen har Silver själv blickat framåt. Hon är oroad över osäkra jobb, som gör att många anställda inte vågar organisera sig. Hon menar också att nedgången av strejker i västvärlden kan få den fackliga styrkan att slamma igen, även om hon förstås ser strejken som en sista utväg. Trots dessa orosmoln finns en optimism hos Silver. Hon pekar på att anställda fortfarande har en stor makt genom att ytterst kunna hota med konflikt och att det finns många element i samhällsutvecklingen som tyder på att vi kommer att få se nya vågor av facklig kamp. Inte minst handlar det om kombinationen av att många jobb utarmas samtidigt som konsekvenserna för samhället skulle bli stora om de anställda lade ner sitt arbete.

Text: Mats Wingborg
Foto: Tim Mossholder/Unsplash

Andra läser

Underlätta övergången från yrkeshögskola till högskola

Sverige har ett utbildningssystem som är världskänt för att inte skapa återvändsgränder. Men det gäller inte mellan yrkeshögskolan och högskolan, menar Kristina Persdotter, utredare och aktuell med en rapport om högskoleutbildningen utgiven av Facken inom industrin.

Matkooperativet i Husby erbjuder billigare mat

Det började med en demonstration mot skenande matpriser. Många bosatta i Husby, en förort i nordvästra Stockholm, var upprörda. En av demonstranterna förklarade att pengarna inte längre räckte till den grundläggande maten.