Hittills har det nya systemet lett till att det ofta saknas personal samtidigt som det kan finnas inringda timanställda på andra avdelningar som redan har full bemanning. Även på ett och samma verksamhetsställe, alltså häkte, anstalt eller frivårdskontor, kan det ibland vara överbemannat i den ena korridoren medan det saknas personal i andra korridorer.
– Ett annat problem är att anställda kan lämna in semesteransökningar ett halvår i förväg, men de får aldrig något besked. Det verkar som om systemet och de som jobbar med det bara hinner med de mest akuta frågorna.
Det nya systemet innebär att kriminalvården gått från personalplanering på plats för varje verksamhetsställe till en samlad planering för hela Stockholmsregionen som sköts från två kontor i regionen. Ett kontor vid Liljeholmen och ett på Norrtäljeanstalten. Syftet har varit att minska kostnaderna och skapa en större effektivitet.
– Hur effektivitet definieras är oklart, men däremot är det uppenbart att systemet tvärt emot intentionerna lett till ökade kostnader.
Mattias Reinholdsson tycker det är särskilt beklagligt att ett fungerande system har brutits upp för att ersättas av ett system som hittills har haft stora brister. Han tillägger att ledningen hävdar att systemet har ”inkörningsproblem”.
– Det är bara att hoppas att det kan bli lite bättre ordning på det. Nu skapar det en enorm frustration.
Mattias Reinholdsson tror samtidigt inte att felet beror på dem som jobbar med det nya systemet. De gör nog så gott de kan. Han säger också att det över lag varit många problem, men att omfattningen av problemen varierat mellan olika delar av kriminalvården.
– Och där vi på Kronobergshäktet hör till dem som råkat särskilt illa ut.
Enligt Mattias Reinholdsson är det överhuvud taget en hård press på kriminalvården för tillfället. Både många häkten och fängelser är överfulla och personalen går på knäna.
– I ett sådant läge är det särskilt olyckligt att systemet för personalbemanning inte fungerar som tänkt och att personalen inte får besked om sina semestrar. Tålamodet är inte det största.
Text: Mats Wingborg
Foto: Anna Ledin Wirén
