Tidigare i år kom beskedet om att kriminalvården skulle utöka med 400 platser i landet, varav 100 i Stockholm. Nu har nya beslut kommit som innebär en betydligt snabbare utökning av antalet platser.
– Totalt ska det fram 800 nya platser i landet, vilket också ökar trycket på Stockholmsregionen.
Ylva Borelid berättar vad detta innebär för en rad av anstalterna i Stockholmsområdet.
– Vid Storboda i Rosersberg är tanken att snabbt bygga en ny barack med 48 rum, eftersom det blir dubbelbeläggning handlar det om 96 nya platser. Vid anstalten i Asptuna ska 12 nya platser fram innan årets slut. Vid anstalten vid Svartsjö byggs en ny avdelning för 24 nya platser, vid Hall blir det 10 nya platser, i Täby 2, i Sollentuna 10 och vid Färingsös kvinnoanstalt 8 nya platser.
I så stor utsträckning som möjligt kommer det att bli dubbelbeläggningar i rummen. Tidigare skulle ett rum vara på minst 8 kvadratmeter för att hysa två intagna, den gränsen har nu sänkts till sex kvadratmeter. På flera andra anstalter tar man bort en del av besöksrummen för att bygga fler rum för intagna.
– Det är en dramatisk förändring, men tyvärr är det oklart i vilken mån det blir fler anställda när antalet intagna ökar.
Enligt Ylva Borelid (bilden) är en facklig farhåga att det blir en omfattande nyrekrytering av oerfaren personal. Det kommer också att bli mer trångt för både intagna och personal, vilket ökar riskerna för våld och hot. Redan idag är också många av personalutrymmena små och eftersatta, med flera anställda blir det ännu trängre.
– En annan risk är att intagna från rivaliserande gäng hamnar på samma anstalt, det kan skapa mer våld.
Ylva Borelid pekar på flera förändringar som borde till för att skapa bättre villkor för de anställda, men också höja kvaliteten på kriminalvården.
– Jag tror det är enormt viktigt att skapa goda villkor för befintlig personal så att kriminalvården får behålla dem med lång erfarenhet. För att få personal erbjuds ofta de nyanställda högre lön än de som har jobbat inom kriminalvården under lång tid. Det visar att det behövs nya satsningar på de som jobbat länge. De behöver få bättre lön, bättre scheman och bättre möjlighet till återhämtning. Dessutom måste anställda kunna få möjlighet att ha semestern förlagd så att de oftare kan vara lediga när barnen har lov och övriga i familjen har ledigt. Sker inte detta är risken stor för att många av de mest erfarna tröttnar och försvinner till andra jobb eller säger upp sig för att jobba på timbasis. Det skulle vara väldigt olyckligt. Det är anställda som jobbat länge som vet hur man ska hantera olika svåra situationer, det är också de som är tryggheten samt lär upp de nyanställda.
Ylva Borelid menar också att den högre beläggningen på anstalterna också har inverkan på kvaliteten på kriminalvården.
– Med färre besöksrum blir det mer sällan som anhöriga och familjemedlemmar kan besöka de intagna. Över lag har besöken en positiv betydelse. Nu kommer det att ske mer sällan. En dag kommer de ut från anstalten och då är relationen till anhöriga viktig. När det är mer trångt på anstalterna är det också svårare att använda tiden till något vettigt.
Ylva Borelid betonar hur avgörande det är för kriminalvården att det kan bli en bra utslussning när straffen är avtjänade, att de intagna ska ”komma bättre ut”, som hon uttrycker det. Den ambitionen håller nu på att undermineras.
– På vissa anstalter, som den i Täby, försvinner också arbetsförmedlarna som tidigare stöttat intagna. Nu får intagna som snart ska lämna anstalten i stället söka arbetsförmedlingshjälp digitalt. Det är inte samma sak.
Text: Mats Wingborg
Foto: Anna Ledin Wirén
