– Ökade materiella klyftor i ett samhälle gör att det blir sämre för alla. Nu har vi ännu mer stöd för den tesen. Just därför är er arbete inom Seko Stockholm så viktigt. Facklig organisering är nödvändigt för att skapa jämlika villkor, säger den brittiska epidemiologen Richard Wilkinson.
Richard Wilkinson är i Stockholm för att lansera den svenska översättningen av boken Den inre ojämlikheten (Karneval förlag, 2018), skriven tillsammans med hustrun och kollegan Kate Pickett. Redan 2009 kom paret med boken Jämlikhetsanden, som skapade mycket debatt i Sverige. Nu har alltså uppföljningen kommit som ger ännu mer stöd för Wilkinsons och Picketts teser.
Wilkinson och Pickett ger mängder med statistik som visar att ett samhälle med stora klyftor blir sämre än ett mer jämlikt samhälle. Oavsett om man undersöker psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, övervikt, dåliga utbildningsnivåer, kriminalitet, begränsad social rörlighet eller den bristande tilliten mellan människor så står problemen i direkt relation till ett lands grad av ekonomisk ojämlikhet. För detta finns det starka vetenskapliga belägg.
– Allt detta betonade vi redan i Jämlikhetsanden, men i den nya boken finns ännu mer stöd för dessa teser. Men framför allt beskriver vi de psykologiska effekterna av stora klyftor starkare i Den inre ojämlikheten. På den punkten har vi fört resonemanget ett steg vidare.
De psykologiska effekter som Wilkinson och Pickett lyfter fram är av två slag.
– Dels handlar det om att människor upplever stress och får ångest när man upplever att man har det materiellt sämre än andra. Det gnager på självförtroendet och får oss att må sämre. Dels handlar det om att detta i nästa steg leder till att vi tvingas att ständigt marknadsföra oss själva, för att hävda oss i konkurrensen. Det föder narcissism, som i sin tur är kopplat till ohälsa.
Att det råder en samvariation mellan ökade klyftor och sämre hälsa etc är de flesta forskare överens om, bevisen är otvetydiga. Däremot finns olika uppfattningar om vilka mekanismerna är som åstadkommer denna korrelation mellan ojämlikhet och negativa egenskaper i samhället. En uppfattning är att dåliga materiella villkor i sig gör att människor inte har råd att äta nyttig mat, att de inte har råd med nyttig rekreation etc. Det betyder att fattigdomen begränsar människors möjligheter. Den andra förklaringen, som Wilkinson och Pickett är mer inne på, är att människan är en social varelse. Oavsett om vi har det materiellt bra i ett absolut perspektiv så slutar vi inte att jämföra oss med andra. Och upplever vi att vi har det sämre än andra så skapar det stress och ohälsa.
– Båda mekanismerna finns, med den andra är underskattad. Många tänker sig att alla människor ändå har det ganska bra i länder som Sverige och Storbritannien och att det därför inte är ett så stort problem om vissa har det materiell bättre än andra. Men det är feltänkt. Även om alla skulle ha det bra i en absolut betydelse, så finns det ändå relativt stora grupper som är djupt fattiga och inte har någon bostad, så uppstår ohälsa ändå om det existerar klyftor. Och med ökade klyftor blir det också ökad ohälsa. Detta är precis vad vi ser i Sverige och länge sett i Storbritannien.
Wilkinson betonar också att ojämlikheten inte bara är något som finns därute i samhället. Den påverkar människors hela världsbild och finns därför också inuti människan. Det handlar bland annat om hur människor ser på sig själva och andra.
– Ojämlikheten påverkar människan på djupet. Den gör att vi oroar oss mer över andra människors blickar.
Wilkinson understryker att han är epidemiolog och inte politiker. Han studerar sambanden mellan olika förändringar i samhället och folkhälsan.
– Men en slutsats är att en politik för ökad jämlikhet också bidrar till en bättre folkhälsa. För att klara det krävs många saker, som en rättvis skattepolitik och en social bostadspolitik. Själv tror också mycket på att det behövs starka folkrörelser som driver dessa krav. Särskilt viktiga är fackföreningarna. Det är organisationer med många medlemmar som både kan driva opinion och sluta avtal med arbetsgivare om hur löner och rättigheter ska fördelas. Det är två viktiga vapen för att skapa ökad jämlikhet.
Text & foto: Mats Wingborg
Ordförklaringar.
Epidemiologi
Folkhälsovetenskap som studerar hur faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår.
Narcissism
Ett psykologiskt tillstånd som kännetecknas av självupptagenhet, självförhärligande och överdrivna tro på den egna förmågan. Termen kommer från namnet på den grekiska ynglingen Narcissus som blev förälskad i sin egen spegelbild.
