Seko driver lunchfrågan inom telekom

– Vi har åtminstone vunnit en delseger. Frågan om lagstadgad lunch ska utredas, säger Ann-Christine Gerdin ordförande i Teliaklubben Seko.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Seko är det förbund som driver lunchfrågan inom telekom – särskilt viktigt för tekniker som befinner sig i geografier där lunchställen saknas inom rimliga avstånd.

– Vi har åtminstone vunnit en delseger. Frågan om lagstadgad lunch ska utredas, säger Ann-Christine Gerdin ordförande i Teliaklubben Seko.

Många tekniker som arbetar inom telekombranschen åker runt i bil och har kontoret på fickan. Det är ofta svårt att få tillgång till en toalett och teknikernas upplevelse är att arbetsgivarna inte beviljar tillräckligt med tid för att hinna äta en ordentlig lunch.

– Många äter medhavd lunch i bilen, vilket innebär att det går lite snabbare än om du åt i en lokal/lunchställe.

Nu har frågan om rimligare lunchrutiner varit upp i förhandlingarna. Frågan berör tekniker som arbetar inom Telia, Tele 2, Telenor, Teracom, Transtema, Oneco, Eltel och ett större antal mindre småföretag.

– Det handlar om en stor grupp anställda, varav omkring 1 300–1 600 är medlemmar i Seko.

Nu har Seko kommit överens med Almega om att villkoren för lunchuppehåll ska utredas. Under våren 2024 ska det finnas ett förslag om hur teknikernas luncher ska hanteras. Uppgörelsen är en framgång för Seko som är det förbund som drivit frågan.

Ann-Christine Gerdin förklarar att det man vill uppnå är regler för när och var man kan ta lunch.

– Idag är det en ständig osäkerhetsfaktor. Teknikerna måste kunna planera lunchen och arbetsdagen på ett bättre sätt.

Ann-Christine Gerdin är optimistisk och tror att uppgörelsen om en utredning också kommer att leda till att det verkligen bli en regeländring.

– Jag är övertygad om att systemet kommer att bli bättre än vad det är idag.

Problemet med avsaknaden av lunchregler är särskilt stort för dem som jobbar inom mindre företag i telekombranschen och utanför storstäderna.

– De som jobbar i centrala Stockholm har ofta en restaurang i närheten, men det är tuffare för dem som befinner sig mer i periferin.

Text: Mats Wingborg
Foto: Standret/adobe stock.

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.