Kongressdebatten om organisationsutredningen pågick i över fyra timmar på eftermiddagen den 20 maj. I början av diskussionen föreslog flera ombud att beslutet borde fattas med kvalificerad majoritet eftersom det innebar omfattande förändringar av Sekos organisation. Det förslaget röstades dock ner av kongressen.
Förbundsstyrelsens föredragande Johan Lindholm redovisade hur processen med att ta fram det organisationsförslaget hade gått till. Han gav också flera argument för att kongressen borde anta förslaget. Ett var att förslaget skulle göra Sekos organisation tydligare. Ett annat att det bildats allt fler nationella klubbar inom Seko som inte passar in i regionorganisationerna.
I den långa debatten var det framför allt aktiva i Seko Stockholm och företrädare för Seko Sjöfart som motsatte sig förbundsstyrelsens förslag. Mikko Svensson, anställd på Skansen och företrädare för Klubb Högskolor & Kultur, menade att det fanns alltför många oklarheter i förslaget till organisationsförändringar. Viktor Risling från tunnelbanneklubben ansåg att branschorganisationerna inte kommer att ha tillräcklig kapacitet för att stötta klubbar och besöka arbetsplatser. Andreas Nyman, Lokbaneklubben, hävdade att sammanhållningen inom Seko riskerar att bli svagare om regionerna försvagas och Håkan Englund, från Seko Infranord, pekade på att klubbar kan bli tvingade in i branschorganisationer där de inte känner sig hemma.
Många talare från Seko Sjöfolk yrkade avslag på förbundsstyrelsens förslag. Deras främsta argument var att Seko Sjöfolk idag har en stark egen identitet, men de om inte längre tillåts att ha egna anställda undermineras den specifika fackliga verksamheten inom sjöfarten. Flera hänvisade också till det avtal som gäller mellan Seko och Seko Sjöfolk som ska garantera Seko Sjöfolks särställning.
Läs mer:
Palme, Palestina, arbetstider och Sekos organisation
Flera företrädare för branscherna energi, väg- och ban och posten försvarade förbundsstyrelsens förslag. Den mest framträdande av dessa var Mårten Pavlov, Seko Posten, som inte ansåg att förslaget kommer att öka centraliseringen och som betonade att regionerna inte skulle upphöra. Sandra Svensk, också från Seko Posten och ledamot av förbundsstyrelsen, konstaterade avslutningsvis att ”inget förslag är vattentätt”, inte heller förbundsstyrelsens, men att det är det bästa förslag som ligger på bordet.
Kongressen antog förbundsstyrelsens förslag till organisationsförändringar med 117 bifall och 97 röster för avslag.
– Det är ingen hemlighet att vi i Seko Stockholm har varit kritiska till förslaget, med tungt beslut från representantskapet med oss i ryggen. Men nu är beslutet fattat av kongressen och då är det dags att gå vidare. Fortfarande återstår en del frågetecken kring vad som nu ska hända, inte heller för oss i regionen är det helt klart hur verksamheten kommer att se ut framöver. Men året ut fortsätter vi som vanligt. Vi ska göra vad vi kan för att stärka förbundet. Det är enormt viktigt att det finns en stark facklig organisering bland de yrkesgrupper som Seko organiserar, säger Alexander Petersson, ordförande för Seko Stockholm.
Text & foto: Mats Wingborg
