Johan Danielsson (S): Jag kommer att fortsätta striden mot arbetslivskriminaliteten

Johan Danielsson kandiderar till Europaparlamentet för Socialdemokraterna. Han också den kandidat som LO lanserar.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Johan Danielsson har tidigare suttit i EU-parlamentet, han valdes in 2019. Han har också varit bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister i regeringen som leddes av Magdalena Andersson.

En av Johan Danielssons profilfrågor är att bekämpa arbetslivskriminalitet. Under perioden i regeringen var han med om att ta fram en nationell strategi med 45 åtgärder mot arbetslivskriminalitet. Det ledde bland annat till att det inrättades särskilda regionala center där myndigheter samverkar för att bekämpa fusk och lagbrott inom arbetslivet.

En annan av Johan Danielssons huvudfrågor är att försvara fackliga rättigheter. Det är med andra ord inte en slump att LO lyfter fram honom.

När Johan Danielsson ser tillbaka på den förra perioden han satt i Europaparlamentet tycker han att det framför allt var två frågor där han bidrog till att uppnå positiva förändringar.

Läs mer:
Marta Aguirre (V): Risken Finns att den yttersta högern blir ännu starkare inom EU

– Den ena av dessa segrar var att vi fick med oss EU på en nollvision när det gäller dödsolyckor och dödsfall i eller på grund av arbetet. Initiativet kom från svensk socialdemokrati, även om vi sedan fick med oss många fler.

De enskilda medlemsländerna är skyldiga att följa upp nollvisionen med konkreta åtgärder.

– Det gäller även Sverige, inflikar Johan Danielsson och understryker att det inte räcker med nollvision utan att den också måste följas upp med kraftfulla insatser.

Den andra stora framgången handlar om regleringar av vägtransporter. Tidigare var det fritt fram för åkerier med bas inom ett EU-land att transportera varor i andra EU-länder men bara betala lön enligt de regler som gällde i det land där huvudkontoret låg.

– Det innebar en enorm social dumping. I Sverige blev det svårt för inhemska åkerier att konkurrera med låglöneåkerier från Östeuropa.

Nu är grundregeln att den anställde ska ha avtal i enlighet med det kollektivavtal som finns i det land där transporterna bedrivs. Den så kallade cabotagetrafiken, att utländska åkerier bedriver transporter i andra länder – har också reglerats. 

Läs mer:
Du kan göra EU-parlamentet bättre

– Nu tillåts tre stopp under sju dagar, sedan får du inte komma tillbaka på fem dagar.

Sedan behöver de nya reglerna följas upp. Johan Danielsson menar att efterlevnaden måste blir bättre. Däribland nämner han regeln som förbjuder att veckovilan sker i förarhytten.

– Vi kan visuellt se att reglerna inte följs. Därför behövs bättre kontroller. Ett steg för att klara det i Sverige vore att införa en nationell yrkestrafikinspektion.

Johan Danielsson säger att kontrollen även behöver stärkas på EU-nivå. Drivande i det arbetet bör, enligt Johan Danielsson, framför allt vara Europeiska arbetsmyndigheten, med huvudkontor i Bratislava i Slovakien.

Nu väntar en ny mandatperiod i Europaparlamentet. För Johan Danielsson är det särskilt viktigt att ytterligare stärka kampen mot ohederliga arbetsgivare. Det är också ett centralt krav i LO:s valplattform.

– Det måste bli svårare för företag att fuska och det måste bli mer kännbara straff för företag som fortsätter att fuska.

Ett konkret förslag är att skärpa reglerna vid upphandlingar. Johan Danielsson nämner att huvudentreprenören måste ta ett större ansvar och att underentreprenörskedjan måste kortas. 

– Ett väldigt tydligt exempel på vad som kan hända är hissolyckan i Sundbyberg tidigare i år där fem personer omkom. Fyra dagar efter olyckan var det fortfarande oklart vem som hade anställt de förolyckade arbetarna. Totalt sett var 119 entreprenörer involverade i byggprojektet och i vissa fall fanns entreprenörskedjor i fem led. Du borde vara förbjudet med kedjor som är längre än två led. En sådan regel har redan införts i Norge.

Johan Danielsson tycker att det är särskilt viktigt att mobilisera LO-grupperna i EU-valet. 

– Det finns en mycket stark vänster-höger-dimension i dessa frågor där partierna till höger ofta är motståndare till att marknaden regleras. Stärks högersidan i valet blir det svårare att driva en politik som gynnar de europeiska löntagarna. Sedan finns också en viss spänning mellan Väst- och Östeuropa, där flera medlemsländer i östra Europa tror sig gynna de egna företagen genom att vara kritiska till regleringar.

Enligt Johan Danielsson skulle maktbalansen inom EU kunna förändras om partierna till höger går framåt.

– Det finns dessvärre också flera högerpopulistiska partier som förordar ett Tidöavtal på europeisk nivå, det vill säga att de vill gå samman med den traditionella högern. Om det blev verklighet skulle vi få ett helt annat Europa.

Ett annat hot är att starkare högergrupper i Europaparlamentet innebär att EU:s klimatpolitik skjuts i sank.

– Det skulle dessutom dra undan mattan för den nyindustrialisering som sker i Sverige idag. Den bygger på att det ska ske en förnyelse av energiproduktionen. Den är helt beroende av det gällande regelverket. Om det rivs upp riskerar också investeringarna att gå upp i rök.

Fakta. Grundkraven i LO:s valplattform.

Ordning och reda på arbetsmarknaden: Den fria rörligheten inom EU ska inte underlätta för kriminella företag att röra sig över gränserna.

Arbete för hållbar och rättvis omställning för vanligt folk: Tillgången till billig fossilfri energi är en av grundförutsättningarna för att klimatomställningen ska fungera.

Demokrati och fackliga rättigheter: Europeisk reglering av arbetsmarknaden ska stärka löntagarna och fackliga organisationer. Det handlar om demokrati.

Text: Mats Wingborg

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.