λ Under Helenas arbetsliv har mängder med stora förändringar genomförts, men allra störst har förändringarna varit under de senaste tio åren. Det började med att konduktörerna försvann och ersattes av stolpar. Därmed försvann uppgiften att manuellt visera biljetter.
Istället för konduktörer infördes tågvärdar vars huvudsakliga uppgift är att ge en signal för dörrstängning samt se till att ingen passagerare riskerar att klämma sig. Nästa steg blev beskedet om att de tidigare tågen X10p skulle ersättas av tågen X15p. I de tågen finns filmkameror och den uttalade ambitionen att tågvärdarna därefter helt skulle kunna tas bort.
– Men omläggningen har inte gått så snabbt som man tänkte sig. De gamla tågen X10p finns kvar och i dessa finns varken klämskydd eller övervakning av dörrarna. Där är det fortfarande nödvändigt med tågvärdar. Så länge de tågen finns kvar i trafik kommer också tågvärdarna finnas kvar.
I en första omgång beställdes 22 uppsättningar av X15p. Därutöver finns en option, det vill säga ett löfte om ett inköp på ytterligare fyra X15p. Utöver det har SL förklarat att man planerar att köpa in ytterligare 10 tågsätt, men enligt Helena Wallin kommer det inte att räcka.
– Det skulle behövas minst 40 tåg för att klara den nuvarande trafiken.
Det tar också tid att införa nya tåg. Den första utbildningen för X15p hölls redan 2021. Sedan följde en period av provtrafik utan passagerare. Inga tåg får användas innan de är testade. Den 30 oktober 2023 togs X15p i trafik. Första gången Helena körde det nya tåget var i maj förra året, därefter har hon kört det många gånger.
Slutsatsen blir att åtminstone vissa tågvärdar kommer att bli kvar, även om de flesta får sluta. Nyligen omplacerades också elva tågvärdar till Mälartrafiken. För närvarande är det företaget Transdev som ansvarar för driften av både Roslagsbanan och Mälartrafiken.
Nu finns omkring 60 tågvärdar kvar i tjänst på Roslagsbanan, men det sker inte några nyanställningar och en del av tågvärdarna är timanställda. Ambitionen är att gruppen successivt ska minska.
Helena är en hård kritiker av avvecklingen av tågvärdarna. När hon numera kör det nya tåget X15p sker det utan tågvärdar. Trots lång erfarenhet som tågförare känner hon sig otrygg och obekväm när hon tvingas arbeta utan tågvärd.
– Samtidigt har jag haft tur. Det har hittills aldrig hänt något allvarligt när jag arbetat utan tågvärd. Men förr eller senare händer något. Under mina år på Roslagsbanan har jag flera gånger varit med om sjukdomsfall på tåget eller att passagerare blivit aggressiva och våldsamma. Eller ännu värre om det sker en olycka, om tåget kör på personer som befinner sig på spåret. I sådana lägen är pressen stor. Det gäller att klara kommunikationen både med trafikledning och passagerare. Då är det avgörande att inte vara ensam.
Särskilt obehagligt är det, säger Helena, om det sker någonting långt från bebyggelse och vägar. Roslagsbanan går ibland genom skogsområden och ibland finns ingen parallell bilväg. Om något händer där skulle det ta långt tid för föraren att få undsättning. Då får föraren själv ta ansvar för det som ska ske, när sannolikheten är stor för att föraren är i chock.
Avvecklingen av tågvärdarna har skett inom flera delar av den rälsbundna trafiken. Störst har protesterna varit bland de anställda på pendeltågen, som även strejkat för att rädda tågvärdarna. Varför har protesterna inte varit lika synliga på Roslagsbanan? Helena tror att en förklaring kan vara att förändringen kom mer abrupt på pendeln och de anställda där blev mer överrumplade. Medan övergången på Roslagsbanan har varit mer successiv.
– Där infördes också kameror och skärmar i befintliga tåg. I vårt fall handlar det om inköp av nya tåg som redan från början har kameror och skärmar för övervakning som en del av den befintliga utrustningen. Fast egentligen är argumenten för att tågvärdarna borde få vara kvar väldigt likartade för både pendeln och Roslagsbanan. Avvecklingen av tågvärdarna ökar pressen på förarna och minskar säkerheten för resenärerna.
Det som tills vidare gör det hela aningen mer drägligt för förarna på Roslagsbanan är att de flesta fortfarande får växla mellan att köra de gamla tågen X10p, där det finns tågvärdar, och de nya tågen X15p, där tågvärdar saknas. För närvarande arbetar omkring 120 förare på Roslagsbanan och arbetspass består ofta av turer där de får köra både X10p och X15p.
Övergången till de nya tågen innebär också andra förändringar. De nya tågen har betydligt högre kapacitet och dubbelt så många motorer. Det betyder också att de drar mer el och egentligen finns inte en tillräcklig elförsörjning för att klara övergången.
– Ännu märks problemet inte så mycket. De går att accelerera försiktigt för att spara el. Sedan stannar ju tåget med jämna mellanrum. Men det blir annorlunda när tågen ska gå med full kapacitet och fler X15p sätts i trafik.
Helena konstaterar att Roslagsbanan inte använder växelström utan likström på 1 500 volt (växelström byter riktning medan likström alltid har samma riktning). Det betyder att det så småningom kommer att behövas fler matarstationer efter linjerna för att fylla på med ström. Det innebär stora kommande investeringar.
En annan förändring är den stora utbyggnaden av bostäder som skett efter linjerna. Särskilt i Täby där ett nytt stort bostadsområde byggts på den gamla galoppbanan. Även i Vallentuna har expansionen varit omfattande. Det har inneburit att antalet passagerare har ökat. Idag reser omkring 50 000 passagerare med Roslagsbanan varje dag, vilket i sin tur har ökat belastningen på järnvägen. Visserligen har det byggts ut 22 kilometer dubbelspår under de senaste 15 åren, men det är knappast tillräckligt.
– Men på många ställen blir det svårt att bygga dubbelspår. Då kommer människor som bor i villor i närheten att protestera. Det skulle inkräkta på deras utrymme.
De allt fler resenärerna gör att trafiken på Roslagsbanan skulle behöva öka. Allt tyder också på att expansionen av passagerare kommer att fortsätta.
– Men just nu är hindren många. Det är oklart om det kommer att finnas tillräckligt med tåg, det oklart om elförsörjningen kommer att vara tillräcklig och det ser svårt ut att bygga tillräckligt med dubbelspår, säger Helena Wallin.
Text & foto: Mats Wingborg
