Ny facklig sektion inom försvaret på Gotland

Försvaret byggs ut, vilket betyder fler anställda och fler Seko-medlemmar. "Det går framåt. Vår klubb har just bildat en ny sektion på Gotland", säger Lise-Lotte Larsson, ordförande i klubben Seko Försvar klubb Svealand.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Lise-Lott Larsson är ny klubbordförande sedan i våras och ägnar mycket tid åt att resa runt och värva medlemmar och starta lokal facklig verksamhet.

– Det finns flera fackliga organisationer inom försvaret. Seko organiserar framför allt förrådsmän, mekaniker, tekniker, men även en del soldater och chefer. Ja, är det någon yrkesgrupp som är särskilt överrepresenterad är det nog förrådsmän.

Utbyggnaden av försvaret skapar många nya tjänster, men Lise-Lotte Larsson understryker att det också är en ganska stor omsättning av personal inom försvaret.

– Inom försvaret finns stora möjligheter att utbilda sig inom olika nischer. Flera använder sig av sina kunskaper genom att söka sig vidare till andra civila tjänster. Möjligheten att lära sig nya saker är samtidigt något som gör jobben inom försvaret attraktiva.

En trend som Lise-Lott Larsson märkt är att det ofta är svårt att värva yngre anställda.

– De har ofta dålig koll på vad man vinner på att gå med i facket. En del säger att kollektivavtalet gäller ju för oss ändå. Men när vi har möjlighet att förklara vilket skydd som facket ger brukar det ändå bli några som blir medlemmar.

Fredrik Bäckstöm är central ombudsman på Seko med ansvar för försvaret. Hans bild är att Sekos rekrytering går väldigt bra på vissa orter medan det är lite sämre på andra ställen.

– Försvaret är en stor och trög organisation. Det händer saker, men inte lika snabbt som exempelvis inom kriminalvården som också byggs ut.

Fredrik Bäckström har suttit med i många förhandlingar med försvaret. På det hela taget tycker han det är en bra arbetsgivare.

– Vi har goda relationer med dem. De tar också mänskliga hänsyn. Även när personer inte fungerar på arbetsplatsen slänger de inte ut någon på bar backe. Sedan är vi inte alltid överens. Men generellt sett fungerar det bra.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Andra läser

arbetarrörelsen

Gräv i vår historia!

Inom fackföreningsrörelsen talar vi med stolthet om vår historia. Vi påminner om hur tidigare generationer har tagit de strider som gör att saker som semester och arbetsveckans längd framstår som självklarheter. Men vi skulle kunna använda vår historia mycket mer i det fackliga arbetet.

Finska krigsbarn

Berättelser om de finska krigsbarnen

Ungefär 70 000 finska barn reste till Sverige efter att Sovjetunionen anföll Finland under andra världskriget. 15 000 av de blev kvar i Sverige.