Uppsägningarna var väntade. Både Susann Högye och Rainer Andersson arbetar som tågvärdar, ett jobb som ska avvecklas. Båda två har också sagt nej till att börja arbeta som stationsvärdar.
– Det kräver att man ska kunna vara på plats och öppna stationer klockan fyra på morgonen. Jag bor i Jordbro, vilket skulle innebära långa resor med nattbussar för att kunna komma fram i tid. Jag har också barn, vilket gör det omöjligt för mig att få det att gå ihop, säger Susann Högye. Rainer närmar sig pensionen, inte heller i hans fall är det rimligt med långa resor med nattbussar.
Trots att Susann Högye avvisat möjligheten att arbeta som stationsvärd har MTR föreslagit att hon ska jobba som stationsvärd under uppsägningstiden på sex månader.
– Det är svårt att förstå hur de tänker, men nu har vi tills vidare ogiltigförklarat uppsägningen. Vi får se vad nästa steg blir. Om MTR driver kraven under uppsägningstiden vidare är det risk för att det slutar med ogiltig frånvaro då jag inte kan ta mig till arbetet i tid. Det är omöjligt för mig att öppna stationer i motsatt ända av staden tidigt på morgonen.
MTR har också erbjudit Susann Högye att bli arbetsbefriad under uppsägningstiden.
– Det kanske låter generöst, men då måste jag omedelbart avsluta mina fackliga uppdrag och det under en tid när mängder med viktiga frågor är på agendan. Nej, det vore inte någon bra lösning.
Det råder inte någon tveksamhet om att tvisterna mellan Pendelklubben och MTR för närvarande är många. Bara under det senaste året har klubben gjort över 100 olika framställanden om förhandlingar. Dessa har gällt både stora och små frågor. Från personärenden till att stationsvärdar inte får någon rast för att äta lunch.
– Det uppseendeväckande är att MTR inte ens brytt sig om att svara. För tillfället vägrar de att förhandla.
Agerandet gör att man kan undra om inte MTR medvetet försöker få bort Susann Högye eftersom hon har en central facklig position.
– Det finns inga bevis för det, men man kan faktiskt undra, svarar hon.
Från den 1 oktober är Susann Högye och Rainer Andersson de enda tågvärdarna som finns kvar. MTR har drivit igenom beslutet om en avveckling med stor hast. Intrycket är att de nästan agerar i desperation för att förhindra alla försök att behålla tågvärdarna. Bland annat har en del av de tidigare tågvärdarna på pendeln flyttats över för att bli tågvärdar på Mälartågen, men detta har skett innan de fått intern utbildning för att klara det nya uppdraget. Flera får med andra ord vänta i många veckor innan de kan börja jobba.
Susann Högye konstaterar också att den nya kameraövervakningen som ska ersätta tågvärdarna inte fungerar. Flera tåg står i dag stilla i depåerna och väntar på att få den nya tekniken installerad. Effekten har blivit mängder med inställda tåg.
– Men det har gått prestige i det hela. MTR vägrar att erkänna att saker gått fel och att de bryter mot flera lagar.
Striden om tågvärdarna har fått en enorm uppmärksamhet och flera stora fackliga manifestationer har arrangerats i kampen för att tågvärdarna skulle behållas. Nu ser förslaget ut att drivas igenom. Är detta ett nederlag för Pendelklubben?
– Nej, sista ordet är ännu inte sagt. Vi ser ju att det nya systemet inte fungerar. Kamerorna är inte på plats och många resenärer är missnöjda. Det har också blivit svårare för personer med funktionsnedsättningar att komma av och på tåget. Nu ser vi också i den senaste budgeten att anslagen för personal åter ökar. Som sagt, ännu är utgången inte klar.
Den stora striden om tågvärdarna har fått stort genomslag hos allmänheten. Hur bedömer du opinionen i frågan?
– Utan tvekan är stödet från allmänheten stort. Väldigt ofta säger resenärer att vi ska stå på oss och att de stödjer oss fullt ut, det är väldigt sällan som någon tycker att vi har fel. I själva verket har stödet från allmänheten varit avgörande för att vi skulle orka ta dessa strider.
Avvecklingen av tågvärdarna har inneburit ett avbräck för klubben. Medlemsbasen består idag av stationsvärdarna.
– Ja, vi har tappat en del medlemmar. Men ändå inte så många. Även om jag och Rainer försvinner är det heller inte någon fara för klubbens överlevnad. Vi har en styrelse med nio väldigt kompetenta personer. Jag är inte orolig för klubbens överlevnad, avslutar Susann Högye.
Text & foto: Mats Wingborg
