Tuffa villkor för ungdomar och personal på ungdomshemmet Tysslinge

– Samtidigt som det är svårt att bemanna institutionerna ska kön av ungdomar till SiS-hem tas om hand. Det kommer att bli tufft, mer personal behövs, men redan i dag är det svårt att rekrytera till myndigheten, säger Frida Strandberg-Landin, ordförande i klubb Seko SiS.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Frida Strandberg-Landin (bilden) menar att det är många faktorer som bidrar till att det är svårt att rekrytera personal till SiS-hemmen (Statens institutionsstyrelse). Det handlar om löner och scheman, men framför allt handlar det om arbetsmiljön.

– Tyvärr har underbemanningen lett till att ensamarbetet ökat. Vi ser också tendenser till både ökat och grövre våld som går ner i åldrarna. Våldet sker mellan intagna men riktar sig också mot personalen. En annan tendens är att fler använder tillhyggen och tillverkar stickvapen. Det går att tillverka stickvapen av nästan vad som helst, som ett cd-fodral eller en tandborste.

Fler intagna ska trängas in på SiS-hemmen samtidigt som många boenden är nerslitna. Ett antal håller på att renoveras, men ännu fler har behov av upprustning. Över hälften av lokalerna inom SiS är minst 50 år gamla och är inte anpassade efter dagens behov.

I Sverige finns två SiS-hem för ungdomar med klassificeringen 1, det vill säga med den högsta säkerhetsklassen: Tysslinge i Södertälje och Johannisberg i Kalix. Frida Strandberg-Landin understryker särskilt att situationen på Tysslinge är enormt ansträngd och har så varit under en längre tid.

– Det är ett tidigare fängelse som numera används som behandlingshem. Under senare år har det varit lite av en tryckkokare med flera allvarliga incidenter, både mellan ungdomar och personal.

För tillfället sker en utbyggnad av vårdhemmet, men medan arbetet pågår har det, enligt Frida Strandberg-Landin, blivit alltför trångt. Det är svårt att tillgodose allas behov och det finns begränsade möjligheter till vård i enskildhet och selektering för ungdomarna.

– Det ger också dåligt med utrymme för personal och ungdomar vilket kan skapa konfliktsituationer.

Seko har sen 2021 drivit kampanjen Aldrig ensam där ett huvudkrav är att personal på fängelser och SiS-hem aldrig ska behöva jobba ensamma och att personalen behöver resurser och förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Ett positivt resultat har varit att ledningen för SiS tagit Sekos krav på allvar och lyssnat på vad företrädare för klubb Seko SiS har att säga.

– Vi har träffat generaldirektören Elisabet Åbjörnsson Hollmark som lyssnat på vår analys. I mycket finns det en samsyn mellan Seko och SiS men lösningen upplevs inte alltid vara densamma. Att det behövs ökade anslag till myndigheten och mer resurser är dock gemensamt. Vi är överens om att ha en hög samverkan i frågorna och problematiken samt vara transparanta gentemot varandra, vilket jag tror är en bra start.

Nu utreds eventuella förändringar av verksamheten inom SiS. Enligt det så kallade Tidöavtalet som slutits mellan M, KD, L och SD ska SiS-ungdomshem ersättas av ungdomsfängelser och ansvaret för lvm-hemmen (lagen om vård av missbrukare) ska flyttas över till regionerna.

– Vi ser risker med båda förslagen. SiS ger ungdomarna en behandling och den ambitionen eller kompetensen finns idag inte inom kriminalvården. Inom SiS har vi också en skolverksamhet, något som saknas inom kriminalvården. Vidare kommer regionerna få det svårt att handha målgruppen som vi har på lvm. Medelåldern bland de intagna har sjunkit drastiskt, från cirka 50 år till omkring 30 år. Samtidigt har klienterna en mer komplex problematik, med missbruk och psykiatriska funktionsnedsättningar. Jag tror sammanfattningsvis att SiS som myndighet har de bästa förutsättningarna att inneha både lsu- och lvm-uppdragen.

Däremot kan inte SiS arbeta på egen hand. Frida Strandberg-Landin önskar ett närmare samarbete med andra myndigheter:

– Det behövs en betydligt bättre samordning mellan SiS, Kriminalvården och polisen. Det är nödvändigt för att skapa mer långsiktiga lösningar.

Text: Mats Wingborg
Foto: SiS

Fakta. Statens institutionsstyrelse (SiS)

Statens institutionsstyrelse ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

På SiS-ungdomshem får ungdomarna vård enligt lvu (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det finns 21 särskilda ungdomshem med cirka 730 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering. De flesta platserna är låsbara.

Om socialtjänsten upptäcker att en ung person har så stora problem att det är nödvändigt med tvångsvård, gör man en utredning. Sedan lämnar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som kan besluta om ett omhändertagande.

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det blir de då enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (lsu). Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella platser på våra ungdomshem. Den maximala strafftiden är fyra år.

Vidare blir drygt tusen män och kvinnor varje år tvångsomhändertagna med stöd av lvm (lag om vård av missbrukare i vissa fall) och placerade på något av SiS lvm-hem. SiS har elva lvm-hem med 359 platser för abstinensbehandling, motivationsarbete eller utslussning.

För att en vuxen med missbruksproblem ska kunna bli omhändertagen enligt lvm måste en läkare eller socialsekreterare göra en lvm-anmälan till socialtjänsten. Anhöriga kan göra en orosanmälan. Socialtjänsten gör sedan en utredning. Om utredningen visar att personen behöver vård enligt lvm skickar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård.

Utdrag. Sekos nyutkomna skrift ”Förvaring eller vård? Bristande resurser slår hårt mot både personal och ungdomar/klienter”.

”Sekos medlemmar inom SiS känner en stor frustration kring sin arbetsmiljö. Utifrån resultaten av Sekos medlemsundersökning är det tydligt att personalen inom SiS upplever att de saknar rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. De upplever en maktlöshet över att inte ha de resurser som behövs för att kunna göra ett bra jobb och erbjuda en god vårdmiljö. SiS institutioner är idag mer av en plats för förvaring av människor än en plats för vård. Det är tydligt att vårddelen av SiS uppdrag inte alls fått samma satsningar som säkerheten under de senaste åren. Seko menar dock att för att SiS ska kunna lyckas med sitt uppdrag behövs det satsas på vård i samma utsträckning som det satsas på säkerhet.”

Andra läser

Nyheter

Michaela Haga (C): Det blir ett stort skifte av sjötrafiken

– Vi befinner oss mitt i ett spännande skifte av sjötrafiken i regionen. Vi ska bli bättre på att nyttja vattenvägarna för allmänna kommunikationer och vi ska ställa om till en miljövänlig och klimatsmart fartygstrafik, det säger Michaela Haga (C), ordförande i Region Stockholms sjötrafikberedning.