För dem som är födda 1954 eller senare gäller följande:
- 18,5 procent beräknat på din taxerade inkomst sätts av till din pension. Det finns ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp där högre inkomst inte ger pensionsavsättningar (40 250 kr i månaden 2019). Systemet består av tre delar:
A. Inkomstpensionen
16 procent av din taxerade inkomst ger pensionsrätter till inkomstpensionen under hela livet. Så, inte bara inkomstens storlek, utan också ju fler år du arbetar, desto högre pension.
Dessutom ger barnafödande/adoption pension genom barnårsrätter. Likaså kan år när du gjort värnplikt eller studerat vara pensionsgrundande.
Inkomstpension och barnårsrätt går tillbaka till 1960 medan plikttjänstgöring och studier räknas från 1995. Mer upplysningar om detta kan du få från Pensionsmyndigheten.
Läs mer:
Växande oro för pensionerna
B. Premiepensionen
2,5 procent av din taxerade inkomst sätts av till premiepensionen. Det är den del av pensionskapitalet som du själv kan placera i olika fonder, i det så kallade premiepensionsvalet. Insättningar till premiepensionen har gjorts sedan 1995.
C. Grundskydd
Det ska garantera dem utan eller med låga pensionsrätter en viss pension. De som inte tjänat in allmän pension (inkomst- plus premiepension) över en gräns (cirka 11 000 kronor per månad) får garantipension. Garantipensionen läggs ovanpå din intjänade pensionsrätt. För att få full rätt till garantipension krävs 40 års bosättning i Sverige. Man kan också söka bostadstillägg för sina boendekostnader. Det finns även ett äldreförsörjningsstöd för de som behöver ytterligare stöd. Förutsättningen för att ta del av grundskyddet är att man fyllt 65 och tar ut fullt av sin allmänna pension. Uppgifter om hur mycket man fått insatt till sin allmänna pension meddelas årligen i det ”orange kuvertet” från Pensionsmyndigheten.
Läs mer:
Debatt: Nödvändigt med politiska reformer av pensionerna
D. Tjänstepension
Om tjänstepensionen är avtalad inom ramen för ett kollektivavtal kallas den för kollektivavtalad tjänstepension. I de kollektivavtal som Seko slutit finns sådan avtalspension. Om arbetsgivare inte slutit kollektivavtal förekommer ibland ändå att de kommer överens med de anställda om ett pensionstillägg. Detta kallas för individuell tjänstepension.
Källa: Seko