Väg och ban – arbetsmarknad under förändring

Flera av de stora infrastrukturprojekten som bedrivs i Storstockholm går mot sitt slut eller går in i en ny fas. Det är en av flera orsaker till att arbetsmarknaden förändras.

Dela artikeln

Share on facebook
Share on twitter
Share on email

Många mindre företag inom väg- och ban är nu skyldiga att betala tillbaka det offentliga stöd som de fick under coronapandemin. Det gör läget pressat och har ibland lett till uppsägningar, det säger Ola Fält, ordförande i Seko-klubben på Skanska och styrelseledamot i Sekos branschorganisation Väg och Ban.

På kort sikt är det dock gott om jobb inom väg- och ban. Det är alltid mer att göra under våren, konstaterar Ola Fält. Under sen höst och vinter är det svårare att exempelvis bygga tunnlar.

– Det går inte att gräva i snö och frost.

Samtidigt konstaterar Ola Fält att oron inom branschen är stor. Det handlar inte bara om att en del mindre företag har det tufft, inte sällan underleverantörer som ska betala tillbaka coronapengar. I Storstockholm går också många av de stora infrastrukturprojekten mot sitt slut. När de är färdiga blir arbetsmarknaden genast mer osäker.

Ola Fält konstaterar också att systemet med upphandlingar där priserna hela tiden ska pressas blivit alltmer katastrofalt.

– Där går anbudet till den som kan utföra jobbet till lägsta pris. Det är ett alltför ensidigt mål.

En konsekvens har blivit, menar Ola Fält, att utländska företag blivit mindre intresserade av att lägga anbud. De anser helt enkelt inte att det är tillräckligt lönsamt.

– Istället flyttas produktionen hem och det blir mer jobb för svenska företag. Problemet är att det ofta är svårt att hitta arbetskraft. I Sverige har mycket av yrkesutbildningarna monterats ner. Det skulle exempelvis behövas fler maskinister, men det finns för få utbildade.

Ronnie Bergmark, ombudsman inom väg och ban, håller delvis med Ola Fält, men betonar att problemen för utländska företag främst varit att de inte hållit måttet och därmed fått avsluta sina uppdrag.

– Det mest uppseendeväckande är att det norska företaget AF Anläggning, som arbetat med en delsträcka av Förbifart Stockholm på Lovön, blivit avstängda efter anklagelser om att de har överfakturerat Trafikverket.

Ronnie Bergmark understryker också att ett problem vid många av de stora upphandlingarna som skett till de infrastrukturprojekt som nu pågår i Stockholmsområdet är att det varit svårt att reglera alla uppgifter i detalj och att det ofta saknats viktiga handlingar vid upphandlingarna.

– Många gånger har de anlitade företagen fått utföra uppgifter som inte varit preciserade i kontrakten. Då har det blivit tilläggsjobb som fakturerats på löpande räkning. Det har blivit en kassako för företagen men dyrt för Stockholm.

Ronnie Bergmark delar uppfattningen att många stora infrastrukturprojekt kommer att bli färdiga, men säger att det inte kommer att drabba den svenska arbetsmarknaden alltför hårt.

– Fortfarande är en stor del av personalen anställda av utländska företag. När jobben blir klara åker de hem. Påverkan på svensk arbetsmarknad blir därför inte alltför stor. Ett större problem är den lågkonjunktur som vi befinner oss i för tillfället. Inom byggbranschen står det väldigt still. Sedan finns annan verksamhet som inte är lika konjunkturberoende, som de återkommande investeringarna inom vatten- och avloppssystem. Den marknaden är stabil även vid lågkonjunktur.

För tillfället sker många uppsägningar av grävmaskinister och lastbilschaufförer som är anställda av olika maskinföretag. Orsaken är att bolagen minskat sin verksamhet rejält de senaste åren på grund av minskat bostadsbyggande. Men inte heller detta oroar Ronnie Bergmark.

– Många andra företag efterfrågar kompetenta grävmaskinister, anläggare, och lastbilschaufförer. Behovet av att föryngra arbetskraften i branschen är stort. 

Lars Karlsson, ombudsman på Seko Stockholm, konstaterar också att många av de stora infrastrukturprojekten i Stockholmsområdet går mot sitt slut eller går in i ny fas där det krävs annan typ av arbetskraft. 

– En del företag har vunnit upphandlingar genom att sänka buden så mycket att det blir svårt att utföra uppdraget på ett riktigt sätt. En illustration av vad som kan hända är avstängningen av AF Anläggning.

Lars Karlsson beskriver vad som för tillfället händer med de stora infrastrukturprojekten. Hans bild är att många just nu går in i en ny fas. 

– Första etappen på nya tunnelbanelinjen till Sickla är klar, vilket innebär att sprängningarna av tunneln har genomförts. Även tunneldrivningen inom Förbifart Stockholm är genomförd. Nu påbörjas andra etappen, då betong ska sprutas i sprickor för att täta och säkra tunnlarna. Även de jobben utförs av medlemmar i Seko, men sedan kommer andra yrkesgrupper ta över i det försatta arbetet, säger Lars Karlsson.

Samtidigt är Lars Karlsson ganska optimistiskt när det gäller arbetsmarknaden på sikt, även för många jobb inom väg- och ban. Han säger att konjunkturer vänder och att efterfrågan på arbetskraft går i cykler.  När det gäller så kallade ”spränggubbar” kommer det snarast att råda brist, bland annat därför att många rekryteras till gruvarbeten i norra Sverige. 

– Som det ser ut nu tror jag att bristen på ”spränggubbar” kommer att bli akut omkring 2027. Dessutom drar en rad försvarsprojekt igång. När sprängningar ska utföras i de projekten måste all personal vara säkerhetsklassad. Det kommer göra det svårt för utländska företag. Istället kommer man att bli tvungen att i stor utsträckning använda svensk personal.

Text: Mats Wingborg
Foto: José Figueroa

Andra läser

Svar på kritiken av organisationsutredningen

Många i Seko Stockholm är oroade över förslagen till organisationsförändringar inom Seko. Oron handlar om flera saker, men två kritiska förhållningssätt återkommer särskilt ofta: stöd till klubbarna och regionens viktiga roll för påverkan.