I enlighet med januariöverenskommelsen pågår som bekant en utredning som ska förändra Las – lagen om anställningsskydd. Utredaren ska enligt direktiven föreslå tydliga undantag i turordningsreglerna. Men förslaget ska också innehålla ett stärkt ansvar för arbetsgivaren för kompetensutveckling och omställning och lägre kostnader för mindre företag vid uppsägning. Detta ska kombineras med att rättssäkerheten bevaras, skydd mot godtycke och bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.
Resultatet ska presenteras 31 maj 2020 och är tänkt att börja gälla i januari 2021. I maj 2020 kommer vi samtidigt att vara mitt i avtalsrörelsen med eventuella pågående strejkvarsel. Tunga frågor från fackligt håll är att lösa är att stoppa arbetsgivarens möjlighet att hyvla tjänster och stoppa otrygga anställningar. Och visst går det att förhandla, modernisera, förändra i turordningsreglerna om vi i utbyte blir av med hyvlingen eller städar bort annat otyg som skapar en otrygg arbetsmarknad. Det viktiga att minnas då är skrivningen i januariavtalet som handlar om att bevara maktbalansen mellan parterna.
Utredningen om Las är den är tänkt att lösa knutar som enligt borgarna hindrar en flexibel arbetsmarknad, men den ligger knappast högt på Svenskt Näringslivs önskelista. Idag är det parterna som sköter dessa saker och det går oftast alldeles utmärkt, även utan att politiken eller lagstiftningen ska in och reglera. Vi har en modell som fungerar idag. En modell som i stor utsträckning båda sidor av förhandlingsbordet är ganska nöjda med.
Parterna förhandlar, köpslår och kommer överens. Alla vet hur spelplanen ser ut och vilka spelregler som gäller. Nu är det helt avgörande att parterna får möjligheten att slutföra sin egen förhandling om vilka förändringar som ska genomföras. Annars är risken att vi står där i maj med en förändrad Las som ingen är särskilt nöjd med, varken fack eller arbetsgivare. Den nytillträdda arbetsmarknadsministern Eva Nordmark har inte kommenterat med så mycket mer än att arbetet med utredningen ska fortsätta i lugn och ro och att om parterna kommer med ett förslag i linje med direktiven så är det parternas förslag som man kommer gå vidare med.
Att det kommer bli förändringar i Las råder det väl inga större tvivel om. Det är alldeles för mycket av en principfråga för borgarna och liberalerna. Frågan är väl kanske snarare för vems skull direktiven tvingas igenom?
Kanske vore det bättre om politikerna slutade med symbolpolitik och poserande och ägnade sig åt att lagstifta om sådant som gör skillnad på riktigt. Som vad vi ska göra åt klimathotet och att folk dör på jobbet. Som bra arbetsmiljö och löner som går att leva på. Som trygga anställningar och fungerande skyddsnät när vi blir gamla och sjuka.
Karin Åkersten, ordförande Seko Stockholm
