Fler anställda behövs när gasläckor tätas

Över 80 procent av den gas som används i Stockholm är biogas som också tillverkas i Stockholm, bland annat vid Henriksdalsverket. Gasen framvinns genom att röta avloppsslam och hushållssopor. En mindre del av gasen importeras från Rotterdam.

– Just nu är det nog svårt att hitta en mer miljövänlig energikälla. 

Kombinationen av klimatomställningen och ägarnas vilja att utveckla gasverksamheten i Stockholm har gjort att gasproduktionen befinner sig i medvind.

– Gasen används till gasspisar i bostäder, i många restauranger, för att driva bussar, vid tankstationer och i vissa industrier. Under en period var det många bostadsföretag som ville avveckla gasen. Nu har gasen blivit en av framtidslösningarna. Genom att Stockholm producerar en stor andel egen gas är också beroendet av importerad gas litet.

Att gasen blivit en viktigare energikälla har i sin tur lett till att intresset för upprustningar av systemet blivit större. Det finns behov, då de äldsta delarna av gassystemet är från 1853 och har inte bytts ut sedan dess.

– Framför allt försöker vi täta olika läckor. Dagens höga elpriser har ökat motivationen att se till att inte gas går till spillo.

Martin Svensson förklarar att gasläckorna inte är farliga. De är alltför små för att kunna leda till risk för explosioner. Det handlar enbart om att bättre ta till vara på gasen.

– Dessutom förändrades sammansättningen av gasen 2010, vilket gör att den har blivit ännu mer säker. Framför allt har vätgasen försvunnit och ersatts av metan. Vätgasen var mer lättantändlig och lömsk. 

Satsningen på att förbättra gasledningarna gynnar Sekos lokala verksamhet. Nu ska flera ytterligare tekniker anställas, det vill säga den yrkesgrupp som tillhör Seko. Det kommer förhoppningsvis leda till att Seko får fler medlemmar.

Även på längre sikt är förmodligen gasen en del av framtidslösningen. Om Sverige ska bli mindre elberoende är gasen en av de viktigaste komponenterna.

– Gasspisen fungerar ju också även när det är strömavbrott, konstaterar Martin Svensson.

Text: Mats Wingborg
Foto: Gasnätet i Stockholm AB

Fakta. Gasproduktionen i Stockholm

Gasnätet Stockholm AB och Stockholm Gas AB är systerbolag som ägs av Sustainable Development Capital LLP (SEEIT) med huvudkontor i Stockholm. Den tidigare ägaren, det brittiska investmentbolaget iCON, sålde företagen hösten 2020. Den nya ägaren SEEIT investerar endast i företag som arbetar aktivt med hållbarhet och omställning.

Gasnätet består för närvarande av cirka 52 mil gasrör för stadsgas i Stockholm, Solna och Sundbyberg samt ett 4 mil långt fordonsgasnät. Inmatning av gas till stadsgasnätet sker i huvudsak i Högdalen dit biogas och flytande naturgas levereras. Gassystemet har en lång historia. Stadens första gasverk låg vid Klara sjö och stod klart 1853. Klaragasverket kom så småningom att ersättas av gasverket vid Värtan.

Få olyckor har orsakats av gasen. Den senaste gasincidenten inträffade den 8 december 2004 när Anders Burius, chefsbibliotekarie vid KB fyllde sig lägenhet på Surbrunnsgatan med gas och lät den sprängas i luften. Det hade tidigare avslöjats att han under lång tid stulit dyra böcker från biblioteket och sålt dem på den internationella marknaden.