Magnus Andersson konstaterar att pensionssystemet består av många olika delar och att många medlemmar har svårt att överblicka helheten.
– Det handlar om både inkomst- och premiepensioner inom det allmänna systemet och så flera olika avtalspensioner.
I takt med att den allmänna pensionen blivit mindre har avtalspensionen blivit viktigare. Exakt hur stor andel av pensionen som kommer att utgöras av avtalspensionen varierar mellan olika medlemmar och beror på en rad faktorer.
– Men i runda slängar skulle jag säga att det handlar om cirka en tredjedel av pensionen för våra medlemmar. Avtalspensionernas växande betydelse för den totala pensionen innebär också att de som jobbar på företag som saknar kollektivavtal kommer att få en betydligt lägre pension än andra.
Läs mer:
Debatt: Nödvändigt med politiska reformer av pensionerna
Magnus Andersson är också övertygad om att pensionerna kommer att bli en stor valfråga. Han menar att det rådande pensionssystemet har stora brister.
– För det första avgörs pensionen av personers livsinkomst. Det betyder att orättvisor i arbetslivet fortplantar sig till pensionen. Den som fått slita i ett jobb med låg lön för också en låg pension. Omvänt belönas höginkomsttagare med en högre lön. Det andra problemet med pensionssystemet är att det är underfinansierat. Jämfört med hur systemet var utformat från början är det idag beroende på olika justeringar av skatterna underfinansierat med 1,3 procent. Det betyder att avsättningarna till pensionerna borde höjas.
Läs mer:
Fakta om pensionssystemet
Många makthavare förordar idag att de låga inbetalningarna till pensionssystemet ska kompenseras av en högre pensionsålder. Men det är inte något som Magnus Andersson tror på:
– Särskilt i många fysiskt tunga LO-yrken är människor utslitna när de går i pension med dagens regler. Att höja pensionsåldern skulle slå direkt mot den gruppen.